Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Finnblicken

Han erbjuder både sin gård och sin tid åt tiggarna

Publicerat tisdag 10 maj 2016 kl 08.00
Lyssna på finska: Siinto Hämäläinen uppskattar sällskapet.
(8:05 min)
På Siinto Hämäläinens gård sover omkring 30 tiggare i gästhus, bilar och husvagnar.
På Siinto Hämäläinens gård sover omkring 30 tiggare i gästhus, bilar och husvagnar. Foto: Veronica Karlsson SR Sisuradio

I tre år har Siinto Hämäläinen i Borås erbjudit romska tiggare möjligheten att övernatta på hans bakgård. Ett litet samhälle har vuxit fram bland husvagnarna och tälten, men livet med 30 gäster är inte alltid lätt.

Siinto Hämäläinen och hans bakgård har blivit nationella kändisar tack vare SVT:s nya dokumentärserie ”Vi kallas tiggare”. Programledaren Alexandra Pascalidou, som själv är född i Rumänien, bekantar sig med ett antal tiggares vardag och försöker en gång för alla förstå de fördomar som cirkulerar kring tiggarna.

 

Sanningen leder till förbättring

Siinto Hämäläinen säger att han omedelbart märkt en förändring i attityden gentemot tiggarna.

– Framför allt de personer som lyfts fram i serien har betydligt bättre förutsättningar nu. De får mera pengar och människor är vänligare, säger Hämäläinen.

Men också Hämäläinen själv har fått mycket beröm.

Så gott som dagligen är det någon som kommer fram och klappar mig på axeln. Jag har fått kort på posten och min gamla lärare ringde mig och tackade mig för det jag gör.

Siinto Hämäläinen menar också att dokumentärserien verkligen gestaltar sanningen om tiggarnas vardag.

– Allt som framkommer i serien stämmer, men eftersom skaparna inte ville smygfilma någon så visar man ganska lite av de negativa kommentarerna både tiggarna och jag stöter på.

Hämäläinen syftar framför allt på en incident då han kallades för en maffiaboss som tjänar massvis med pengar på att låna ut sin bakgård. Dessa ord kom från romska tiggare som valt att inte bo på Hämäläinens gård.

Men Hämäläinen rycker på axlarna och konstaterar att avsaknaden av pengar och ett ordentligt tak över huvudet ofta kan leda till osakliga kommentarer.

 

Pro bono publico

Och någon vinst gör Hämäläinen inte. Tvärtom räknar han med att det kostar honom omkring 2000 kronor i månaden att hjälpa tiggarna. Dessutom måste också hans bil repareras betydligt oftare eftersom han ofta hjälper tiggarna till centrala Borås på morgonen och hem på kvällen. Tiggarna betalar inte heller någon hyra för att bo på Hämäläinens bakgård.

Delvis känns det osmakligt att ta betalt, men eftersom ingen betalar för att bo här kan jag också bestämma ifall jag vill att någon ska flytta bort.

Har det hänt att du varit tvungen att sjasa bort någon?

– Det har hänt, men oftast har vi rett ut vårt gräl inom någon vecka och personen har kunnat flytta tillbaka.

 

Betydligt mindre pengar

Efter årsskiftet har vardagen för de drygt 5000 romska tiggarna i landet varit dyster. I februari publicerades en rapport som sammanställdes av regeringens nationella samordnare Martin Valfridsson.

I rapporten framkom det att tiggarnas barn inte ska erbjudas skolgång i Sverige. Enligt Valfridsson bör man inte skänka pengar till tiggarna på gatan, utan istället donera pengar till organisationer i deras hemland.

Rapporten hade direkta konsekvenser för de utsatta EU-medborgarna i landet, menar Hämäläinen.

Januari har alltid varit en dålig månad för tiggare. Under julen spenderar man för mycket pengar och i januari är pengarna slut, men i år var också februari en mycket dålig månad. Tiggarna fick knappt ihop tillräckligt med pengar för att hållas vid liv och att skicka hem pengar till familjen var inte ett alternativ.

Hämäläinen tror inte heller på att det skulle vara bättre att donera pengar till organisationer i hemlandet.

– I Rumänien finns inte organisationer som kan hjälpa romerna på plats. Det är de enstaka kronorna i Sverige som gett personerna möjlighet att höja sin levnadsstandard i Rumänien, säger Hämäläinen.

 

30 personer på gården leder till problem

Sedan tältlägret i Borås revs vintern 2013 har Siinto Hämäläinen haft många järn i elden. Han får bland annat ställa upp som tolk, chaufför och byggkarl.

Redan före tältlägret revs bodde ett fåtal personer i hans gästhus på gården. När tältlägret rivits trängdes närmare 30 personer i det 24 kvadratmeter stora gästhuset.

– Det var ingen hållbar lösning så vi började fundera på alternativ och inom kort dök de första husvagnarna upp.

Hämäläinen har inget emot gästerna på gården. Tvärtom njuter han av sällskapet, men han skulle gärna vilja att tiggarna håller gården renare.

– När vi ska storstäda är det alltid en del som försvinner in till stan väldigt fort.

Vad beror det på att de som bor här inte vill hjälpa dig att städa?

Det är kulturellt. I deras hemland städar bara de allra fattigaste. De samlar plast och får lite pengar för mödan, men det är i allmänhet ett tecken på att du är riktigt fattig.



Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".