Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Finnblicken

"Han var ledsen över att han var så okänd i Finland" - Bengt minns mötet med Tom of Finland

Uppdaterat torsdag 12 maj 2016 kl 15.27
Publicerat torsdag 12 maj 2016 kl 14.45
"Vi anmälde oss frivilligt till polisen" Bengt Lindblom om att leva som gay när det fortfarande var olagligt.
(9:33 min)
Tom of Finland. Kuva: Phillip Stuart,1985
1 av 5
Tom of Finland. Kuva: Phillip Stuart,1985
Tom of Finland: Untitled (Teos on sarjasta Metsien miehet), 1957/Kuva:Tom of Finland Foundation
2 av 5
Tom of Finland: Untitled (Teos on sarjasta Metsien miehet), 1957/Kuva:Tom of Finland Foundation
Tom of Finland. Foto: Copyright Itella Posti Oy / FinlandOriginal image: Tom of Finland foundation / USA
3 av 5
Tom of Finland. Foto: Copyright Itella Posti Oy / FinlandOriginal image: Tom of Finland foundation / USA
Tecknade svart vita bilder
4 av 5
Tom of Finland eli Touko Laaksonen tunnetaan piirroksistaan, joita on mukana myös elokuvassa. Foto: Lotta Hoppu / Sveriges Radio Sisuradio
Foto: Yksityiskohta, Tom of Finland: Mike -"In the Park" Pt. 1, 1975. ©Tom of Finland® Foundation
5 av 5
Foto: Yksityiskohta, Tom of Finland: Mike -"In the Park" Pt. 1, 1975. ©Tom of Finland® Foundation

Den största och kanske mest vågade Tom of Finland-utställningen visas just nu i Helsingfors. Bengt Lindblom är uppvuxen i en tid då homosexualitet var kriminaliserat i Finland. Han minns tiden då Tom of Finland fortfarande var helt okänd i hemlandet Finland.

Bengt Lindblom är 59 år gammal. Han kom ut som homosexuell då han var 21 år gammal, i början av 1980-talet. Men redan som trettonåring visste han att han var intresserad av killar, men då var homosexualitet fortfarande kriminaliserat i Finland.

Hur var det att komma ut i början av 80-talet?

– Det var helt annorlunda. Jag såg en liten annons i tidningen Helsingin Sanomat där det stod att det ordnas en kaffekväll på Seta, organisationen för sexuella minoriteter i Finland. Jag var inte helt säker på om det var det jag var. Begreppet sexuella minoriteter var inte så klart för mig då. Men jag gick dit och jag blev väldigt väl mottagen och lärde känna många nya människor, säger Bengt Lindblom.

Seta ordnade under denna tid discokvällar på en privat restaurang i Helsingfors en gång i veckan. Dit började Bengt gå.

Jag var ett undantag, det tog mig ett halvt år och så var jag öppen med min sexualitet. Jag berättade för mina föräldrar. Men på den tiden var det väldigt ovanligt att man berättade om sin sexualitet till sina närmaste anhöriga eller till sina vänner och bekanta.

Hur blev du emottagen?

-- Min mamma var ganska fördomsfull. Det tog två till tre år innan hon överhuvudtaget kunde börja bearbeta det hela. Men med tiden så blev min man också en del av familjen och han deltog i alla tänkbara familjefester och det var inte längre ett problem. Idag har vi levt ihop i trettio år.


Registrerat partnerskap kränkande

Du upplevde en helt annan tid, hur skulle du jämföra den tiden med i dag?

– I början av 1980-talet arrangerades den första homosexuella demonstrationen i Helsingfors. Då var vi 80 personer på plats. I senaste Pride här i Helsingfors lär omkring 20 000 personer ha deltagit. Det visar att det inte är lika svårt att vara öppet homosexuell idag, åtminstone i stora städer.

I Finland har nyligen en könsneutral äktenskapslag godkänts. Lagen träder i kraft nästa år.

– Lagen om registrerat partnerskap var något alldeles hemskt tycker jag. Att man skulle registrera sig, precis som man registrerar hundar. Det var en misslyckad lag, säger Bengt Lindblom.


"Det var olagligt att göra homosexuell propaganda"

Vi anmälde oss själva till polisen. Men vi blev inte dömda. De ville inte verkställa den här lagen även om den fanns. Den var mest till för att skrämma upp journalister.

Lagstiftningen i Finland har förändrats en stor del under de senaste trettio åren. I början av 80-talet fanns ingen antidiskrimineringslag och fortfarande fanns ett uppmaningsförbud, det vill säga en lag som kriminaliserade offentlig uppmaning till homosexualitet.

– Visserligen blev ingen någonsin dömd. Jag deltog i protester mot uppmaningsförbudet och vi anmälde oss exempelvis själva till polisen. Vi var i domstol på grund av detta, men vi blev inte dömda på grund av oförstånd. De ville inte verkställa den här lagen även om den fanns. Den var mest till för att skrämma upp journalister så att de inte skulle göra allt för positiv rapportering om homosexualitet.

Uppmaningsförbudet upphävdes först då strafflagen ändrades 1998.

 

Tom of Finland var okänd i sitt hemland

Väggarna i Helsingfors konsthall är prydda med män i läder och tighta byxor fram till början av augusti då utställningen ”Tom of Finland: The pleasure of play” avslutas. Utställningen är den största och kanske den mest vågade Tom of Finland-utställningen som någonsin visats i Finland.

Idag tror jag att han hade varit stolt. Förr var han helt okänd i Finland.

De homoerotiska teckningarna har gjort Tom of Finland, eller Touko Laaksonen som han egentligen hette, till en av Finlands internationellt mest kända konstnärer. Hans verk har på många sätt definierat gaykulturen runt om i världen. Men det tog en lång tid innan han fick ett erkännande också i sitt hemland.

– Jag kommer ihåg att Tom of Finland mot slutet av sitt liv var ganska ledsen att han var så känd i resten av världen men inte i Finland. Idag tror jag att han skulle ha varit stolt. Jag träffade honom en gång via några bekanta, men då var han redan en gammal man. Han var helt okänd i Finland då.

Helsingfors konsthall ställer ut närmare 200 verk från 1930-talet fram till år 1991. Utställningen är sammanställd av Artists Space i New York där utställningen visades sommaren 2015.

Utställningen är en av de bredaste i sitt slag med de klassiska teckningarna men också med verk som mer sällan visats.

Helsingfors Konsthalls utställning har dessutom kompletterats med andra verk för att ge en bild av vem Tom of Finland, Touko Laaksonen, verkligen var. Exempelvis finns hans tidiga landskapsmålningar med i utställningen samt fotografier ur familjealbum.

Touko Laaksonen dog år 1991, innan han hann få erkänsla för sitt konstnärskap i sitt hemland.


Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".