Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Finnblicken

Kan man lära ut ett språk till ett barn - utan att själv kunna språket?

Publicerat torsdag 19 maj 2016 kl 09.40
5-åriga Aku Uljas: "Någon har sagt att lärarna inte får komma hit, det är strunt!"
(1:16 min)
Esikoulunopettaja lukee kirjaa kolmelle lapselle.
Föräldrar till flerspråkiga barn är oroliga för barnens språkutveckling. Foto: Erik G Svensson/TT

Hur kan pedagoger på förskolorna se till att barnen lär sig till exempel arabiska och finska - trots att de själva inte kan språken? Frågan är ständigt aktuell i Sverige, denna gång i Uppsala.  


Enligt Skollagen ska förskolan medverka till att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål.

Tidigare har många kommuner löst uppgiften genom att särskilda ambulerande modersmålspedagoger, som kan de aktuella barnens språk, kommer till barnens förskola till exempel en gång i veckan och sjunger, läser och pratar med barnen.

Detta system kritiseras dock ofta av Skolinspektionen.   

– Lagstiftaren har inte tänkt sig att modersmålsundervisning ska gå till så att man lyfter ut de barn som talar ett specifikt språk och gör en enskild aktivitet med dem, säger Helena Olivestam Torold, inspektör på Skolinspektionen.

Språkutvecklingen i både svenska och barnens alla andra språk ska vara en del av den vanliga ordinarie pedagogiska verksamheten, när man äter, tar på sig skorna och har samling.   

Hur ska det gå till om inte personalen kan de aktuella barnens språk? 

– Den frågan får vi lite då och då i samband med att kommunerna har fått kritik för det här. Då hänvisar vi till Skolverket som har tagit fram råd kring det, berättar Helena Olivestam Torold.  

Ska läsplattan ersätta pedagogen?   

På Skolverkets hemsida finns information om hur man kan arbeta med flerspråkighet i förskolan och tips på språkfrämjande appar, radioprogram, sagor, ordböcker, samt några exempel på hur några förskolor arbetat med frågan.

I vissa kommuner har man - ofta efter att man fått kritik från Skolinspektionen- slutat att använda sig av ambulerande modersmålspedagoger. Detta har hänt till exempel i Stockholm och Malmö. 

Ansvaret har i stället flyttats till förskolornas pedagoger. Förskolorna har försetts antingen med tekniska hjälpmedel som läsplattor och översättningspennor eller med material som böcker, ljudböcker och skyltar på olika språk.

Den svenskspråkiga personalen har ibland också försökt lära sig några fraser och ramsor på barnens olika språk. 

"Ingen på förskolan kunde läsa böckerna"

Föräldrar som Sisuradio intervjuat har under årens lopp upplevt att förändringen lett till absurda situationer. Till exempel har ingen på förskolan kunnat läsa de finskspråkiga böckerna som anskaffats.

Enligt många föräldrar har barnens språkutveckling avstannat efter att kommunen slutat att använda sig av modersmålspedagoger.    

Protester i Uppsala 

I Uppsala befarar föräldrar till flerspråkiga barn att de går samma öde till mötes. 

På politikernas bord ligger ett förslag om att lägga ner modersmålsenheten. 

Det skulle innebära att merparten av de cirka 80 pedagoger som nu arbetar med att stödja 2300 flerspråkiga barns modersmål i förskolorna får sluta.

I stället ska den svenskspråkiga personalen på alla förskolor stödja barnens flerspråkighet med hjälp av ett tiotal konsulter.

Förslaget har lett till massiva protester bland föräldrarna, men kommunen håller fast vid att förslaget är en förändring till det bättre. 

Idag arbetar vi riktat mot det enskilda barnet. Vi jobbar inte med förskolan och förskolans ansvar att skapa en miljö som genomsyras av verksamhet som bejakar barnets kulturella identitet och språkutveckling.

Föräldrarna har dock svårt att se hur det skulle gå till i praktiken.   

Tuuli Uljas är mamma till 5-åriga Aku som idag får stöd i finska av en modersmålspedagog.

Jag har alltid tänkt att Uppsala är en civiliserad stad där man satsar på de flerspråkiga barnen. Nu känner jag mig jätteorolig för att de rycker undan mattan för hela det arbetet.   

Forskare: Flerspråkiga drabbas

Och de protesterande föräldrarna får stöd av forskare. 

38 språkforskare från Uppsala universitet skrev i en debattartikel i Uppsala Nya Tidning att en nedläggning av modersmålsenheten skulle drabba de flerspråkiga barnen, och i förlängningen även deras möjligheter till skolframgång.

En av forskarna är minoritetsspråksexperten Leena Huss, professor emirita i finska.  

Om man drar ner på modersmålsstödet i förskolan så kommer färre barn att lära sig sitt modersmål ordentligt. De kommer inte att kunna studera språket i skolan och färre familjer kommer att orka hålla sina språk vid liv. 



Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".