Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Ett utsläpp av fluorvätesyra har inträffat i en industrilokal i området. Räddningsledaren uppmanar alla i området att gå inomhus och stänga dörrar, fönster och ventilation. För mer information lyssna på Sveriges Radio P4 Dalarna.
(Publicerat idag kl 12.51)

Europarådet till regeringen: Kan ni öka undervisningen i minoritetsspråk?

Publicerat onsdag 5 oktober 2016 kl 15.45
"Det är en av de centrala frågorna"
(1:29 min)
Lektion i finska i Södertälje. På bilden fyra elever och en lärare.
1 av 2
Lektion i finska i Södertälje. Foto: Karin Wirenhed/Sveriges Radio Ekot
Professor Alexander Bröstl från Europarådets expertkommitté på granskningsbesök i Sverige. Foto: Kaisa Vuonokari, Sisuradio
2 av 2
Professor Alexander Bröstl från Europarådets expertkommitté på granskningsbesök i Sverige. Foto: Kaisa Vuonokari, Sisuradio

Vid Europarådets granskningsbesök i Sverige tas frågan om mängden undervisning i minoritetsspråken upp. På onsdagen är det regeringens tur att ge svar på tal.

Sisuradios kartläggning i början av 2016 visade att det vanligaste är att elever som läser sitt nationella minoritetsspråk i grundskolan får undervisning i en timme eller mindre i veckan.  

Frågan har blivit aktuell vid Europarådets granskningsbesök i Sverige.

Syftet med besöket är att ta reda på hur väl Sverige lever upp till det internationella avtalet kring minoritetsspråken - Europeisk stadga om landsdels- och minoritetsspråk - som Sverige ratificerade år 2000.   

– Vi har nu bevakat Sverige i nästan två årtionden, så vi har redan en ganska bra bild av situationen här, säger granskningsgruppens ansvariga, professor Alexander Bröstl från Slovakien.

– Den här gången fokuserar vi på hur utbildningsväsendet stödjer minoritetsspråken ända från förskolan till universitetsutbildningar, lägger han till.         

Varför lägger ni så stort fokus på utbildning?  

– Det är en av de känsligaste punkterna om man tänker på kommande generationer. Det handlar om att hålla språken vid liv.  

Minoritetsorganisationerna gav sin syn

Under måndagen och tisdagen träffade granskningsgruppen representanter för de fem nationella minoriteterna i Sverige - samer, romer, sverigefinnar, tornedalingar och judar, och hörde deras syn på utvecklingen framför allt på utbildningsområdet.

Tongångarna var allt annat än positiva.

Sammanfattningsvis var budskapet från organisationerna att framför allt barns rätt till deras minoritetsspråk inte förverkligas i praktiken, trots vackra ord och löften.

"Ja, den där timmen i veckan kom upp"

Även Sisuradios kartläggning av hur mycket undervisning eleverna i grundskolan egentligen får i grundskolan, kom upp.

– Ja, det togs upp. Att det i stora drag är den där timmen, i praktiken kanske 40 minuter, ibland bara 20 minuter och upp till 80 minuter, berättar granskningsgruppens ansvariga, professor Alexander Bröstl.

"Kan man utöka tiden, regeringen?"

Idag onsdag träffar granskningsgruppen representanter för regeringen och myndigheter. Då kommer frågan om undervisningstiden att tas upp.

– Det är ju en av de centrala frågorna. Regeringen får ge sin syn på saken. Hur de ser på om det går att öka undervisningsmängden eller hur man har tänkt att hantera det, säger professor Alexander Bröstl. 

Efter besöket skriver Europarådet en rapport om Sverige.

Den är tänkt att behandlas på rådets nästa session i Strasbourg i mitten av november.

Fått kritik åtta gånger för

Europarådet har gett Sverige kritik på utbildningsområdet egentligen sedan den första rapporten - sammanlagt åtta gånger.

Rådet har till exempel bett Sverige att se till att göra något åt modersmålsundervisningen så att eleverna lär sig även att läsa och skriva ordentligt på minoritetsspråken.

Man har också manat Sverige att utöka den tvåspråkiga undervisningen i finska och samiska och starta upp tvåspråkig undervisning i meänkieli.

"Ren ovilja från regeringen"

Enligt minoritetsorganisationerna har dock kritiken från Europarådet hittills inte alls bitit på utbildningsområdet.

– Det är väl där det brister, de har inte tagit åt sig av kritiken, säger Josefina Skerk, ordförande i Sametingets språknämnd.

Hon och andra representanter för minoritetsorganisationerna tycker trots det att Europarådets granskningsbesök är värdefulla.

– Det är ändå bra att de här rapporterna och rekommendationerna finns så att vi kan visa att det är ren ovilja från Sveriges regering, säger Skerk.

Fridolin lovat utredning

Utbildningsminister Gustav Fridolin har i en intervju med Sisuradio i februari 2016 medgett att Sverige i nuläget inte lever upp till sina åtaganden i minoritetsspråksstadgan.

Han har lovat att regeringen kommer att tillsätta en utredning under år 2016 för att råda bot på bristerna.

Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min spellista".