Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Finnblicken

Varför söker inte sverigefinska projekt om understöd från Kulturrådet?

Publicerat fredag 28 oktober 2016 kl 21.40
Kulturrådet: "Ibland faller det på kvaliteten på ansökningen"
(1:26 min)
Kulttuurineuvosto toivoo lisää hakemuksia erityisesti ruotsinsuomalaisilta.
Kulturrådet skulle gärna se att det kom in fler ansökningar för sverigefinsk verksamhet. Foto: Anni Emilia Alentola/SR Sisuradio

En allt mindre andel av Kulturrådets understöd för nationella minoriteters kulturverksamhet går till sverigefinska projekt. Orsaken är att det är få som ansöker och att kvaliteten på ansökningarna inte är tillräckligt hög.

Statens kulturråd delar bland annat ut projektbidrag och verksamhetsbidrag för nationella minoriteters kulturverksamhet. Men de senaste tre åren har andelen sverigefinska projekt av Kulturrådets beviljade projekt för nationella minoriteter sjunkit.

År 2014 beviljades inga sverigefinska förlag understöd för utgivning av litteratur. Och samma år fick Kulturrådet inte in en enda ansökan för utställningar och musik.

Likaså följande år, år 2015, ansökte ingen om verksamhetsbidrag för utställningar och musik.

I höst fick Kulturrådet bara in fyra ansökningar om bidrag för utgivning av litteratur.

– Det är nog det minsta antalet ansökningar vi har fått in i denna kategori, sedan understödet infördes, säger Maria Ågren, handläggare på Statens Kulturråd.

Kulturrådet bidrar till nationella minoriteters kulturverksamhet

Kulturrådet beviljar projektstöd för kulturverksamhet två gånger om året.

Störst chans har man att få understöd för verksamhet riktat till barn och ungdomar och för verksamhet som är riktad till en publik.

Kulturrådet bidrar till nationella minoriteters kulturverksamhet genom understöd till löpande verksamhet och projekt.

För projekt inom ett specifikt konstområde, ska man i första hand vända sig till Kulturrådets övriga bidrag inom respektive konstområde.

Kulturrådets understöd riktar sig främst till organisationer och institutioner. Enskilda konst- och kulturutövare hänvisas till andra fonder.

Okunskap om vem som kan ansöka

Maria Ågren tror att det speciellt inom området för musik finns många som kunde ansöka, men att de från Kulturrådets sida uppenbarligen inte har nått ut till dessa personer.

Om vi ska vara självkritiska kan det vara så att Kulturrådet inte har nått ut med information om stödet på ett tillräckligt bra sätt. Det kan finnas okunskap om vem som kan söka det här stödet.

Musikproducenten Mikko Paavola är en av dem som inte ens hört talas om Kulturrådets projektunderstöd.

– Om jag skulle ha vetat att det är möjligt att ansöka om understöd, skulle jag hittat på något projekt för vilket jag kunde ansöka om pengar.

Mikko Paavola tror inte att han är den enda som inte känner till Kulturrådets understöd för nationella minoriteter.

”Sverigefinska projekt är ointressanta”

Mikko Paavola tror också att det är en fråga om integration.

– De projekt som sverigefinska musiker ansöker om understöd för idag är inte nödvändigtvis sverigefinska projekt, de är musikprojekt.

Mikko Paavola säger att han inte heller ser sverigefinska musikprojekt som speciellt intressanta.

Den äldre generationen kanske gillar det, men jag kan inte se att det skulle finnas en stor publik för sådan verksamhet.

Kvaliteten håller inte alltid

Enligt Maria Ågren på Kulturrådet är det vanligt att alla som till exempel ansöker om bidrag för att ge ut en bok inte beviljas understöd.

– Det är vanligt att det kommer in ansökningar för ändamål som vi inte stöder, exempelvis kokböcker och läroböcker. Det händer också att ansökningarna är ofullständiga eller fel ifyllda.

Det kommer in lite tunna ansökningar. Det skulle behövas en större beskrivning av projekten. Ibland kan det också stupa på de kvalitetskriterier som Kulturrådet ställt upp.

Maria Ågren menar också att de sverigefinska projekten ofta är små.

– Det kanske finns en rädsla att ansöka om stora summor pengar, säger Maria Ågren.

 

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".