Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Finnblicken

Sveriges mörka slavhandelshistoria lyfts fram ur dunklet

Publicerat fredag 2 december 2016 kl 21.40
Lyssna på finska: "Det finns inga tecken på att det fördes en kritisk diskussion"
(3:17 min)
Historisk karta över ön Saint-Barthélemy
Ön Saint-Barthélemy (bilden är beskärd) Foto: CC-flickr Norman B. Leventhal Map Center

När det talas om slavhandel nämns sällan Sveriges egna drömmar om ett kolonialt imperium på 1700-talet, eller den slavhandel som ägde rum under den svenska flaggan på ön Saint-Barthélemy i Karibien ända fram till slutet av 1800-talet.

Holger Weiss, professor i allmän historia vid Åbo Akademi i Finland har nyligen gett ut boken Slavhandel och slaveri under svensk flagg. Koloniala drömmar och verklighet i Afrika och Karibien 1770–1847.

Holger Weiss har tidigare skrivit bland annat om norra Nigeria och Gana, samt om Nordafrikas islamiska historia. Sedan januari 2015 är han också gästprofessor i historia vid Högskolan Dalarna.

Boken visar Sveriges och delvis också Finlands inblandning i slavhandeln.

Kolonierna i Afrika och Karibien förknippas oftast med exempelvis Storbritannien och Frankrike, men få glömmer bort Sveriges roll.

Sveriges dåvarande kung Gustav III ville höra till de stora grabbarna.

Drömmar om en koloni

På 1700-talet drömde den svenska kungen samt de svenska politikerna och affärsmännen om att bygga upp ett kolonialt imperium. Att ha en koloni var en statusfråga.

– Sveriges dåvarande kung Gustav III ville höra till de stora grabbarna. För att komma upp på nivå med till exempel Danmark, England och Frankrike så skulle man ha en koloni, säger Holger Weiss.

Det finns dokument från 1700-talet som visar att man i Sverige ansåg att kolonier behövdes för att få tillgång till specifika råvaror som producerades i de dåvarande kolonierna, till exempel socker, bomull, tobak.

– Innan dess hade Sverige köpt varorna från exempelvis England och Frankrike. Men genom att ha en egen koloni skulle man kunna importera direkt in på den svenska och finska marknaden, och alltså också spara pengar.

Det var en patriotisk tanke i grunden och en jakt på status som fick Sverige att vilja skaffa sig en koloni. På 1700-talet fick Sverige sedan sig en egen koloni, en ö i Västindien.

Ön Saint-Barthélemy

Under det amerikanska frihetskriget stödde Sverige Frankrike. Som tack lyckades Gustav III år 1784 förhandla till sig en ö i Karibien, den lilla ön Saint Barthélemy.

Hur blev ön centrum för slavhandel?

– Det är en sak att tala om svensk slavhandel i den formen att ett svenskt fartyg, en svensk kapten åker till Afrika och köper slavar och sedan för dem till exempelvis Amerika, Karibien eller Brasilien.

Slavhandel i en bredare bemärkelse är när Sverige gjorde slavhandel under den svenska flaggan, berättar Holger Weiss.

– Det här gick till så att ett annat lands fartyg kom till ön Saint Barthélemy. För varje slav betalade man skatter. Den svenska kronan fick in skattepengar genom att andra länder gjorde slavhandel.

Vi vet att åtminstone fyra skepp under svensk flagg åkte från Göteborg för att göra slavhandel mellan 1780-talet och 1820-talet.

Gustav III inrättade en frihamn som fick namnet Gustavia. Frihamnen innebar att handeln skulle vara fri även när andra länder var i krig.

– Holländarna och Danskarna gjorde detsamma. Även när England och Frankrike var i krig höll de sina hamnar öppna. Samma gjordes i Gustavia. Det var ett vinnande koncept.

Ingen kritisk diskussion

Enligt Holger Weiss fördes det i Sverige nästan ingen kritisk diskussion om slavhandeln under denna tid.

Det finns inga tecken på att det varken på ön Saint Barthélemy, inom de instanser som skötte slavhandeln, eller i Sverige fördes någon kritisk diskussion om att man borde avsluta den här verksamheten i början på 1800-talet.

Slaveriet under svensk flagg kom slutligen till ett slut när det kom påtryckningar från England och utlandet.

– Beslutet kom inte från Sverige själv, utan det kom påtryckningar från England och utlandet. I England fördes en moralisk diskussion när man ville förbjuda slavhandel. Det uppstod en folkrörelse mot socker från Karibien. Men i Sverige, Finland eller Danmark fördes ingen sådan diskussion.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".