Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Finnblicken

Forskare: "Rasism kan födas ur en vilja att ta avstånd från sin egen invandrarbakgrund"

Publicerat torsdag 1 december 2016 kl 17.39
"I sitt behov av att känna sig som svensk skapas ett avstånd till de andra"
(1:36 min)
Skärmdump på rasistiska och hatiska kommentarer från en sverigefinsk Facebook grupp
Kränkande kommentarer ur Facebook gruppen "Du vet att du har finskt påbrå om..." Foto: Marcie Casas/Flickr CC by 2.0

Retoriken i den största sverigefinska gruppen på Facebook har under hösten tenderat att bli hätsk. Flyktingpolitiken har diskuterats nästan dagligen och kommentarerna har ofta varit rasistiska och kränkande. Men hur kommer det sig att sverigefinnar som själva har invandrarbakgrund förhåller sig kritiska till invandring?

Sisuradio har tidigare rapporterat om hur den största sverigefinska Facebook gruppen ”Du vet att du har finskt påbrå om…” under hösten fyllts av rasistiska kommentarer.

Enligt Anders Neergaard, biträdande professor vid Institutet för forskning om migration, etnicitet och samhälle vid Linköpings Universitet finns det olika orsaker till varför personer med invandrarbakgrund landar i att välja kulturrasistiska och högerextrema partier. En orsak är att man vill distansera sig från sin egen invandrarbakgrund.

– Att vara invandrare eller ha utländsk bakgrund i Sverige handlar ofta om att förhålla sig till rätten att känna sig som svensk. Vi har sett att vissa gör detta genom att markera sig emot de andra som inte får lov att ses som svenskar eller svensknärstående.

I sitt behov av att känna sig svensk eller visa sin rätt att vara i Sverige, så växer det fram en möjlighet att skapa avstånd till de andra. ”Jag är ingen riktig invandrare. De andra är riktiga invandrare.” Då vill man markera sig emot dem.

Anders Neergaard hänvisar till forskning som är baserad på intervjuer med personer med utländsk bakgrund som är aktiva i Sverigedemokraterna. Det är främst män med utländsk bakgrund som stödjer högerextrema partier, inte kvinnor i samma utsträckning.

Själv blivit utsatta för diskriminering

Många med utländsk bakgrund sympatiserar inte med Sverigedemokraterna och är snarare med i antirasistiska organisationer. Men det finns en del med invandrarbakgrund som tenderar att bli mer invandringskritiska tillägger Anders Nergaard.

En orsak är också att man reagerar på den diskriminering man själv blivit utsatt för.

– Det finns två olika sätt att reagera på den diskriminering man kanske har fått uppleva när man själv kommit till Sverige. Antingen känner man solidaritet med de som utsätts för främlingsfientlighet idag, eller så tycker man att nu när man blivit ansedd som svensk då har man rätt att behandla de nya invandrarna som man själv blev behandlad.

”Vi jobbade hårt”

Anders Nergaard lyfter även fram att de som kom som arbetskraftsinvandrare på 60-talet kom till ett helt annat Sverige än det vi har idag. Idag är det betydligt svårare att komma ut på arbetsmarknaden.

De som kommer hit idag har mycket tuffare villkor än arbetskraftsinvandrarna på 60-talet hade.

– Många av de sverigefinländare som kom till Sverige som arbetskraftsinvandrare har varit så länge i Sverige att de känner att Sverige är deras land, de har rätt att vara här. Dessutom har en del av de här kanske erfarenhet av att jobba hårt, under dåliga arbetsvillkor. Och så kanske de känner att de invandrare som kommer idag behandlas bättre än vad de gjorde.

Invandringskritisk eller rasist?

I den diskussion som uppstått på sociala medier efter Sisuradios rapportering anser många att de blivit anklagade för att vara rasister även om de enbart skulle identifiera sig som invandringskritiska.

Ofta lyfts ett vi och de fram, där jag eller vi är mer värda än de som försöker ta sig in till Sverige eller Europa.

Anders Neergaard, som forskat i rasism vill påminna om att alla invandringskritiska kommentarer inte nödvändigtvis behöver vara rasistiska. Men att i många diskussioner speciellt på sociala medier tenderar argumenten bli rasistiska när man jämför olika gruppers människovärden med varandra.

– Man kan säga att det beror lite på hur man uttrycker sig och hur man pratar om invandring. Det intrycket jag har är att på sociala medier så talar man om de andra på ett sådant sätt att det är svårt att se det på ett annat sätt än som rasism. Ofta lyfts ett vi och de fram, där jag eller vi är mer värda än de som försöker ta sig in till Sverige eller Europa. Och det kan man säga är den klassiska definitionen av rasism – att man delar in människor i mer eller mindre värda.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".