Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Finnblicken

"Vi måste fortsätta lyfta upp den strukturella rasismen"

Publicerat fredag 9 december 2016 kl 15.55
"Samhällsklimatet har blivit råare"
(7:03 min)
Mattias Järvi istuu nojatuolissa, taustalla huonekasveja.
Debattören Mattias Järvi anser att det är viktigt att vi aldrig tystnar när det gäller rasismen i samhället. Foto: Marika Pietilä / Sveriges Radio Sisuradio

Rasismen har ökat och ligger i tidsandan anser Mattias Järvi som har grundat det antirasistiska nätverket Fokus Afrofobi. Den moderna tekniken har lett till att steget att spy ut hat är lägre idag, tror han.

Mattias Järvi är en aktiv debattör och ordförande för det antirasistiska nätverket Fokus Afrofobi som han själv också grundat. Syftet med nätverket är att lyfta upp de frågor som afrosvenskar får uppleva i vardagen, samt fungera som en plattform där man får dela med sig av sina erfarenheter.

– Det har stärkt mig personligen att dela med mig erfarenheter och se att andra upplever samma sak. Att se att man inte är ensam i det här är stärkande, säger Mattias Järvi.

Hatstormen kring Lucia

När Åhléns nyligen hade en leende mörkhyad pojke i luciadräkt på bild i en annonskampanj uppstod en så hätsk debatt på sociala medier att pojkens familj bad Åhléns att ta bort bilden. Bilden plockades bort av respekt för familjen och de inblandade.

Luciatraditionen och Lucias hudfärg har diskuterats livligt nästan varje år de senaste åren.

Vad tänker du om den här debatten som dyker upp år efter år?

– Det säger ganska mycket om hur intolerant detta land är. Jag och många andra har försökt påvisa att det finns problem med rasism i samhället, men ofta viftas det bort med att man är lättkränkt. Det finns ju tydliga tecken – att det är så känsligt att en person med en annan hudfärg är Lucia. Det är hemskt att en person får utstå så mycket hat bara på grund av det här.

Det är speciellt skrämmande när det gäller barn. Det väcker väldigt starka känslor.

Vad är det som gör folk så upprörda?

– I det här fallet med Lucian var det organiserad rasism, ledd av ett antal rasister. Men man ska inte förringa det ändå, det var säkert många som hängde på den här hatstormen. Det har blivit mer okej att uttrycka sig rasistisk i kommentarsfält och det är lätt att folk säger saker som de inte skulle säga face to face.

”Tekniken hjälper och stjälper”

Mattias tror att rasismen ligger i tidsandan. Han anser att samhället har blivit mer rått och mer rasistiskt under de senaste åren. Vilket han menar man kan se också med tanke på den politiska utvecklingen. Tekniken har också gjort det lättare för människor att kanalisera sitt hat.

– Den mediala utvecklingen har gjort att människor lättare kan kanalisera sitt hat. Tekniken har förstås också medfört något gott, att man exempelvis med sin mobil kan dokumentera olyckliga rasistiska händelser. Tekniken både hjälper och stjälper.

Förut tänkte man kanske att det handlar om en själv som person när man till exempel inte fick ett jobb. Men när man lär sig begreppen så kan man se på det hela på ett mer kontextuellt och strukturellt sätt.

Dold rasism

Mattias Järvi är själv adopterad, han hade en trygg och lugn barndom och blev medveten om rasismen i samhället först i tonåren och som vuxen.

– Under min uppväxt var det ganska lugnt, jag blev inte mobbad utan var väldigt accepterad. Jag började märka av rasismen som vuxen och som tonåring. Främst krograsism, som säkert varje rasifierad afrosvensk fått uppleva, och rasism på arbetsmarknaden.

Det var också först när han fick namn på det som sker i samhället som han insåg hur mycket strukturell och dold rasism det faktiskt finns.

– Jag har inte haft koll på alla begrepp, strukturell rasism, vithetsprivilegier och så vidare. De här begreppen har uppenbarat sig för mig först för två, tre år sen när jag grundade nätverket. Då kunde jag också sätta mig in i en annan kontext. Förut tänkte man kanske att det handlar om en själv som person när man till exempel inte fick ett jobb. Men när man lär sig begreppen så kan man se på det hela på ett mer kontextuellt och strukturellt sätt.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".