Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/

Nu har var fjortonde person i Sverige finländskt påbrå

Publicerat fredag 24 februari 2017 kl 06.00
Personer med finländska rötter utgör 7,2% av Sveriges befolkning
(1:31 min)
En kollage med tre bilder: en Sverigekarta med blåa nyanser, en bild med en glad pensionär som kramar en skrattande kvinna och en bild på ett barn med finsk flagga på kinden
1 av 2
Foto: Sveriges Radio Sisuradio
Diagram: finländsk bakgrund i tre generationer
2 av 2
Foto: SCB & Sveriges Radio Sisuradio

Svenskar med finländska rötter fortsätter att öka. Under de senaste fyra åren har antalet ökat med drygt 7500 personer och den sista december 2016 bodde det drygt 719 000 personer med finländskt påbrå i Sverige.

Den 20 januari passerade Sverige 10 miljoner invånare, men spolar man tillbaka bandet några veckor till den sista december 2016 fanns det cirka 9 995 000 invånare i Sverige.

7,2 procent eller drygt 719 000 av dessa är födda i Finland, har åtminstone en förälder som är född i Finland eller har en far- eller morförälder som är född i Finland.

Det visar statistik som Sveriges Radio Sisuradio beställt från Statistiska centralbyrån SCB.

"Jätteviktigt trots förlusten av språket"

En av dessa 719 179 är 22-årige journalisten Sebastian Laneby, vars mamma kommer från Finland.

Min finska bakgrund betyder väldigt mycket för mig. Som barn pratade jag flytande finska. Trots att jag inte pratar finska längre utan bara kan enstaka ord är språket ändå jätte viktigt. 

Det totala antalet personer med finländsk påbrå i Sverige har de senaste fyra åren (2012-2016) ökat med 7561, och det är barnbarnen till personer som är födda i Finland som ökar kraftigast.

– Eftersom många personer med åtminstone en finlandsfödd förälder är i barnafödande ålder nu så fylls gruppen på med nya barn, förklarar Lena Lundkvist, demograf på SCB.  

Arbetskraftsinvandrarna avlider

Och andra sidan sker det också stora förändringar inom gruppen som är födda i Finland. Antalet personer som är bosatta i Sverige men födda i Finland har minskat med över 10 000 personer sedan december 2012.

 – Det är en grupp där många är relativt gamla. Många som ingår i den här gruppen kom som arbetskraftsinvandrare i slutet på 60-talet och början av 70-talet och många av de avlider nu.

Under de senaste åren har vi sett en ökning av unga personer från Finland som flyttar till Sverige, men den totala trenden är ändå negativ.

Gruppen med personer som har åtminstone en förälder som är född i Finland är mer eller mindre oförändrad.

Enligt Lundkvist beror det på att denna grupp i stor utsträckning består av samma personer som vid mätningen 2012.

Sett över hela landet bor det flest personer med finländskt påbrå i Stockholm och Göteborg, men procentuellt bor det flest personer med finska rötter i Haparanda, Övertorneå och Pajala.

Sebastian vill höra mera finska på stan

I en uppmärksammad och uppskattad krönika i Eskilstuna-Kuriren bemöter journalisten Sebastian Laneby sin förkärlek för finskan och de finska rötterna.

Han konstaterar att han vid födseln bara fick ett svenskt efternamn, men att han är lika stolt över det finska efternamnet han aldrig fick.

– Tidigare när jag bodde i Göteborg hörde jag ganska sällan finska på stan, men här i Eskilstuna är det betydligt vanligare, säger Laneby.

Jag hör finska överallt. I butiken och på pizzerian och även om jag inte förstår allt som sägs blir jag alltid glad. Jag myser när jag hör finska.

Statistik: Sveriges befolkning med finländsk bakgrund 2016

Sisuradio har beställt statistik över antalet personer med finländskt ursprung i Sverige från Statistiska centralbyrån SCB. Siffran 719 179 innefattar personer som är

  • antingen födda i Finland
  • har minst en förälder som är född i Finland
  • eller har minst en far/morförälder som är född i Finland.

 

Statistiken grundar sig på SCB:s årliga befolkningsstatistik. Det framgår inte vilket språk personerna talar eftersom det i Sverige inte förs någon statistik över befolkningens modersmål.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".