Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

#Kielipuoli: Andreas krönika om när enskilda bokstäver blir politik

Julkaistu måndag 20 mars kl 17.05
Andreas kåserar om bokstäver
(6:57 min)
Andreas Ali Jonasson
Foto: Elin von Wright / Sveriges Radio Sisuradio

Bokstäver som å, ö och h kan tilldelas politisk innebörd, fastslår Andreas Ali Jonasson i sin krönika.

Ibland händer det att bokstäver blir mer än bara värdeneutrala symboler för språkljud. I Sverige är bokstaven Å, ett a med en rund ring eller en prick ovanför, tämligen okontroversiell. Den upprör inte, den irriterar inte, den bara är. Den symboliserar ljudet [oː].

Bokstaven Å förekommer förutom i svenska även i det dansknorska (danska, bokmål och nynorska) alfabetet, samt i det vallonska, nordfrisiska, lule-, skolt- och sydsamiska, bayerska, chamorro och istrorumänska alfabetena. Och i det finska. Att bokstaven Å återfinns i det finska alfabetet är dock hos vissa finnar mycket upprörande. I vissa kretsar är bokstaven Å så provocerande att den förekommer på affischer och i logotyper för kampanjer mot obligatorisk svenskundervisning i Finland.

I dessa kretsar är Å mycket mer än bara en bokstav, bärare av ett språkljud, den är en symbol för ett förtryck, svensk kolonialism och svensk överhöghet. Bokstaven Å används nämligen inte i det finska språket, motsvarande ljud på finska skrivs ut med ett O. En rund ring. Om man heter Åke och behöver bokstavera sitt namn i Finland, säger man ”ruotsalainen O”.

Första gången jag var i Finland var jag 12 år och hade övat finska några veckor innan avresa. Vi åkte bland annat till Lahtis där jag skulle få lov att ta mig en egen liten tur med bussen in till stan. På busshållplatsen stod jag för mig själv och övade fraserna som min mamma hade lärt mig: ”Paljonko maksa yks lippu lahteen?” Till slut svängde bussen in på hållplatsen och jag steg nervöst på.

”-Yksi…”

”-Noh?” frågade busschaffören.

Jag fick inte ut ett enda ord. 

”…-No ei mulla ole aikaa istua tässä koko päivää” (Jag har inte hela dagen på mig)

Ut ur min svenska mun kom inga finska ord alls. Jag blev alldeles torr i munnen. Till slut kom det ett litet, stammande, svenskt 

 ”- Eeeh….vad kostar en biljett?”

Det blev helt tyst. Tystnaden tog aldrig slut. Det kändes som om hela bussen glodde på mig. Jag kände hur jag blev röd i ansiktet. Om jag bara hade kunnat få sjunka rakt genom bussgolvet ner i asfalten långt under jord och landat i min trygga säng på Hisingen. Busschauffören stirrade rakt in i mina ögon och fräste:

”- Suomessa puhutaan suomea!”

Jag visste inte vad det betydde, men något hade jag gjort fel. Jag minns inte hur jag gjorde men på något vis hade jag lyckats få ut en biljett och jag satt på bussen på väg in till Lahtis. Och jag blev så jäkla pissnödig av all nervositet att jag väl i Lahtis busstation sprang in på närmsta offentliga toalett. Ovanför toalettstolen satt det ett klistermärke. Det var en gubbe i silhuett på klistermärket som kastade bokstaven Å ner i en papperskorg. Jag försökte förstå, jag läste tyst för mig sjäv:

”Pois… pakkoruotsi.”

 Det var något med Sverige.

”Pois…” så brukade ju min morfar säga till mig när han tyckte att jag störde honom när han meckade med bilen.  ”Pois… hmm, bort! Bort betyder det.”

När mamma senare kom och mötte upp mig i stan förklarade hon att det busschaffören hade skrikit åt mig betydde att ”i Finland talar man finska”, och ”pois pakkoruotsi” betydde att man ville ha bort vad man kallade tvångssvenskan, den obligatoriska svenskundervisningen i Finland.

En annan bokstav som kommit att bli mer än bara en bokstav är Ö. I Ryssland är det nämligen förbjudet att använda sig av det latinska alfabetet i officiella språk, myndigheterna godkänner alltså endast det kyrilliska. Så var det iallafall för några år sedan, jag är osäker på om det är annorlunda idag. Men enligt turkiska- och finsk-ugriska språkaktivister i Ryssland lämpar sig inte det kyrilliska alfabetet för deras språk. I det ryska kyrilliska alfabetet saknas ett lämpligt tecken för att symbolisera ljudet [œ] varför man i många finsk-ugriska språk som talas i Ryssland har lagt till bokstaven Ö i sitt annars kyrilliska alfabet.

Ö har inom vissa kretsar kommit att bli en symbol för det turkiska och finsk-ugriska motståndet mot rysk assimileringspolitik och något av en frihetssymbol. Tecknets betydelse märks t ex i det att man i Komi-republikens huvudstad, Yktyvkar, väster om Uralbergen, har rest ett stort monument i sten över bokstaven Ö. I Komi republiken talas nämligen det finsk-ugriska språket komi samt en rad turkiska språk.

Även bokstaven H har kommit att bli en symbol, för Tornedalen som Harriet Kuoppa beskriver det i sin avhandling om just det flitiga och speciella användandet av H i meänkieli. Om man frågar en meänkieli-talare vad det är som skiljer finska från meänkieli brukar svaret ofta bli 

”….nå det är väl att vi har mycket mer H än finska”.  

Den flitiga användningen av H i meänkieli illustreras i ett talessätt: 

”H:ta panhaan joka paikhaan, mutta ei hiassa H:ta ole” alltså ”H sätter man överallt men i ärmen finns inget h”, eftersom meänkieli tillskillnad från finska saknar ett H i ordet för ärm, hiha, som alltså bli hia på meänkieli. På baksidan av prepositionen 2008/09:158 med titeln ”Från erkännande till egenmakt” har symbolen för meänkieli och tornedalingar helt enkelt fått bli bokstaven H.

Detta var innan meän flaku (tornedalingarnas flagga) hade kommit i allmänt bruk, fanns ett förslag att helt enkelt använda sig av bokstaven H som en officiell symbol. 

Bokstäver, ortografi, alfabet och språktecken är mer än bara symboler för språkljud, det kan vara mycket politiskt. Det finns många fler exempel, så som bokstaven p (پ) på persiska och  bokstaven x på kurdisk-latinska alfabetet, som uttalas [x] som av olika omständigheter kommit att bli politiskt laddade. Men det får bli ett annat kåseri.

Kuulhaan ja nähhään.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".