Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Sisu-nyheter på svenska vecka 45: En halv miljon i Sverige förstår finska

Publicerat fredag 11 november 2005 kl 17.35

Ämnen den här veckan:
Nästan en halv miljon i Sverige förstår finska. Minoritetsungdomsförbundens arbete förvåras ytterligare. Sapmi-TV:s sändningstid minskas. Umeå universitet sparar på finskan. Skolverket medger brister i modersmålsundervisningen. Finsk litteratur mer sällsynt på biblioteken.

Nästan en halv miljon förstår finska

Det finns i Sverige avsevärt fler som talar finska eller meänkieli (tornedalsfinska) än vad regeringen uppger, visar en färsk RUAB-undersökning. Radioundersökningsbolaget RUAB har på SR Sisuradios uppdrag frågat 36 000 lyssnare om de talar eller förstår finska eller meänkieli. Av dessa svarade 5,2 procent ”ja”. Andelen motsvarar 470 000 personer, sett till hela Sveriges befolkning. Regeringen har hittills använt siffran 290 000, bland annat i sina svar på Europeiska rådets frågor om Sveriges minoritetspolitik.

RUAB:s undersökning är den första i sitt slag i Sverige. Den statistiska felmarginalen är 0,3 %.
(SR SIsuradio/Erik Regnström)

--

Minoritetsungdomsförbundens arbete förvåras ytterligare

En obligatorisk medlemsavgift på minst 50 kronor och krav på lokalföreningar i minst sju län är några av de förändringar i stödsystemet till ungdomsorganisationer som Ungdomsstyrelsen föreslår i sin nya rapport. Rapporten presenterades i torsdags. I en 20-sidig förslagsdel föreslås förändringar på såväl myndighets-, regerings- och riksdagsnivå i 40 punkter. Rapporten nämnder dock inte de nationella minoriteterna och de specialregler som diskuterats för ungdomsorganisationer med en mindre rekryteringsbas. Handläggare Marina Tjelvling på Ungdomsstyrelsen lovar dock i en intervju för SR Sisuradio att minoritetsorganisationerna inte glömts bort, utan att Ungdomsstyrelsen ska komplettera sin rapport med hänsyn till minoriteternas situation ännu i år.
(SR Sisuradio/Niki Bergman)

--

Sapmi-TV:s sändningstid minskas

Trots att Sveriges Televisions sändningstillstånd förutsätter att man satsar mer pengar på program på minoritetsspråken, minskar SVT sina sändningar på samiska med 8,5 timmar nästa år. Nästa år sänder SVT alltså inga aktualitetsprogram eller underhållningsprogram på samiska. SVT har svarat på de samiska organisationernas kritik med att SVT trots nedskärningarna producerar mera program på samiska under nästa år än företaget gjorde i början av tillståndsperioden 2001.
(SR Sisuradio/Erik Regnström)

--

Umeå universitet sparar på finskan

Umeå universitet undersöker om en ny professor i finska ska tillsättas efter att föregående gått i pension i höst. Kanslichefen Peder Alex vid Umeå universitets humanistiska fakultet säger att professurer inte tillsätts automatiskt. Kommande behov måste först analyseras, säger han. På avdelningen för finska vid Umeå universitet är även en av tre lektorstjänster vakant sedan tre år tillbaka.
(SR Sisuradio/Jaana Johansson)

--

Skolverket medger brister i modersmålsundervisningen

Skolverket medger nu att en timmes modersmålsundervisning inte räcker för att hålla Sveriges minoritetsspråk vid liv. Trots detta begränsar sig de föreslagna ändringarna till en förbättring av modersmålsundervisningen i dess nuvarande form. Minoritetsspråksforskarna och de sverigefinska organisationerna har krävt att barnen även ges ämnesundervisning på sitt modersmål. Sverige har tidigare fått kritik från Europeiska rådet för att undervisningen i minoritetsspråken endast omfattar modersmålsundervisning.
(SR Sisuradio/Kaisa Vuonokari)

--

Finsk litteratur mer sällsynt på biblioteken

De kommunala bibliotekens service på finska har försvagats ytterligare. Situationen har urartat så att man på många håll köper in litteratur på andra språk på den finskspråkiga litteraturens bekostnad. Utvecklingen har pågått i mer är tio år utan att statusen som nationell minoritet har kunnat vända trenden. En delorsak är att allt färre frågar efter finskspråkig litteratur på biblioteken. Samtidigt konstaterar ordföranden för föreningen sverigefinska bibliotekarier Marjatta Tengström att färre frågar efter nya böcker när man vet att biblioteken inte köper in dem ändå.
(SR Sisuradio/Jaana Johansson)

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".