Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/
En härlig start på dagen - varje dag. Här får du senaste nytt varvat med filosofiska utsvävningar, humor,..

Svenskalektion med Göransson

Publicerat tisdag 20 januari 2009 kl 14.02

Språkvårdaren Eva Göransson svarar på lyssnarfrågor.

FRÅGA: Varför skrivs jättebra ihop, men inte mycket bra? Samma innebörd ju. /Jynne

SVAR: Lyssna efter hur du uttalar utrycken. Träna på exemplet med ”sjuksköterska” (som jobbar på ett sjukhus) och ”sjuk sköterska” (en sköterska som inte är frisk). Då hör du att de båda uttrycken uttalas på lite olika sätt. När det bara är ett starkt tryck ska ordet skrivas samman men om det är tryck på båda ordleden (och nästan som en liten paus mellan ordleden) ska det vara särskrivning. Man skriver isär uttryck som mycket bra, väldigt bra, fantastiskt bra, oerhört bra. Man skriver ihop ord som jättebra, superbra, kanonbra, toppenbra, asbra.

FRÅGA: Jag undrar hur man gör med sammanskrivning av svengelska uttryck som t ex indie rock band/indierockband/indie rock-band..?

SVAR: Skriv indierockband i ett ord. Vi har ju redan tidigare ordet ”rockband” i svenskan och så lägger vi till ett led i början av ordet. I svenskan kan vi lägga till många olika led i ett och samma ord och vi behöver inte ha några bindestreck, t ex sjukhusvaktmästare, realisationsvinstbeskattning. 

FRÅGA: Men vad är skillnaden mellan De och Dem? När skriver man vilket? Lär mig aldrig... /Emma i Norrköping

SVAR: ”De” är subjekt i en sats och dem är ”objekt”. Man skriver alltså ”de (subjekt) ger boken till mig” och ”jag (subjekt) ger boken till dem (objekt)”. Om du tycker det är svårt att hålla reda på vad subjekt och objekt är - försök att byta orden ”de och dem” mot ”vi och oss” så blir det kanske tydligare. Om också det är omöjligt - försök med engelska. De = they och dem = them. Det är nästan aldrig någon som gör fel på engelska.

FRÅGA: En sak om ord. Blir trött på människor som t ex säger ”Det där ordet finns ju inte” Ett ord finns så fort någon säger det. Finns ingen som bestämmer vad som är ett ”riktigt” ord eller inte. /Tobbe i Örebro

KOMMENTAR:Det är en bra inställning, Tobbe. Alla har möjlighet att skapa nya ord. Vissa ord kanske bara används en enda gång och försvinner sedan in i glömskan. Men om man använder ordet när man pratar med sina kompisar, skriver ordet på webben och kanske säger det i radio så kan ordet spridas till många och då finns det chans att det kommer med i framtidens ordböcker. Men språket är också en överenskommelse, så det är bra om man är överens om vad orden betyder. Om man redan har ordet ”hund” för en hund så är det kanske inte så smart om någon plötsligt börjar kalla den för ”spunk”. Nyare ord i svenska språket är t ex pimpa och klimatångest. 

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".