Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Under eftermiddagen ger vi dig helt enkelt mer om det som sker.
Radar

Det livsviktiga blodet

Publicerat onsdag 25 juli 2012 kl 16.11
Tankar om blod
(0:39 min)
Foto: Sandra Douglasdotter/Sveriges Radio

Kött, vampyrer, äckligt eller det viktigaste vi har. Mycket kan man associera till blodet som rinner i våra ådror och som är lika bra på att rädda liv som att sprida livsfarliga sjukdomar. Vilka frågor måste man svara på innan man får ge blod till andra? Och hur mycket blod klarar man sig egentligen utan?

Tidigare i Radar har du kunnat höra en dokumentär om hur det är att vara ung och leva med HIV. I Kronoberg har organisationen Noaks Ark kontakt med 30 HIV-positiva personer. Under 2011 fick man kontakt med 18 nya, som smittats med HIV. PÅ Landstinget Kronobergs webbaserade informationsbas 1177 står det såhär om viruset.

"Om man smittas med HIV börjar en särskild sorts vita blodkroppar, som är viktiga för immunförsvaret, att förstöras. Om man inte får behandling bryts immunförsvaret bit för bit ner och man utvecklar aids."

Viruset, som hittills har dödad över 30 miljoner människor världen över, kan bland annat spridas via blodet. Men blod är inte bara en kroppsfunktion. Det är också en effektförstärkare i filmer, bevismaterial i polisutredningar, blått blod är en benämning på adliga personer och så är blod en metafor för själva livet.

Vad tänker du på när du hör ordet blod?

På hemsidan geblod.nu kan man läsa hur tillgången till blod ser ut för varje län. Onsdagen den 25 juli klockan 10.48 har blodgrupp B+ sjunkit ner under nivån låg och börjar närma sig akut nivå i Kronobergs län. Blodgrupp A+ ser ut att behöva påfyllning men övriga blodgrupperna har välfyllda depåer. Men under semestertider ökar trafikolyckorna och det kan räcka med ett par allvarligare olyckor för att blodlagret ska påverkas. Det råder ingen tvekan om att blodgivare behövs för att vården ska kunn rädda liv.

Hur kampanjerna för att vi ska ge blod har låtit genom tiderna.

Inte allt blod är gott nog att ges bort. Radars reporter Sandra Douglasdotter tog sig till blodcentralen i på Växjö lasarett för att testa kvaliteten på sitt eget blod.

Det är inte bara människor som behöver blod, eller drabbas av olyckor för den delen. Veterinären Cecilia Löhnn jobbar framförallt med katter och hundar och ibland blir det förstår blodigt. Vid det här laget är hon van för blod tillhör hennes vardag.

Ena hälften röda blodkroppar, andra hälften plasma, och så lite blodplättar och vita blodkroppar och en del protein. Det är blod och det behöver vi för att transportera syre till våra vävnader. Marja-Kaisa Auvinen är överläkare på blodcentralen på Karolinska universitetssjukhuset i Stockholm. Hon vet hur det egentligen fungerar med blodgrupper:

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".