Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Det brinner i Domsjö fabiker i Hörnettområdet med kraftig rökutveckling som följd.
(Publicerat idag kl 15.15)
Programmet som öppnar arkiven och journalerna och hittar släkten.
Släktband återkommer den 20 november 2017

Gamla bandskatter och praktiska släktforskningsråd

Publicerat söndag 9 mars 2008 kl 08.00
1 av 8
Ljudmigreringscentrum i Hultsfred
2 av 8
Stina Ericsson vid en trådbandspelare från 1950- talet
3 av 8
Ljudmigrering
4 av 8
Anders Thornström
5 av 8
6 av 8
Arkivfynd som finns med i boken Krumelurer i Arkiven
7 av 8
Adresskalender från 1940
8 av 8
Värdet och taxeringsvärdet för fastigheter hämtade ur Adresskalender

Att rädda gamla bandskatter

Många av oss har gamla band liggande i lådor och hyllor. Kanske vet vi med oss att det någonstans ska finnas en inspelning med farfar bland de gamla rullbanden, men vilket band är det? Bandspelaren är ju trasig sedan länge och bara att hitta en fungerande apparat är nog besvärligt.

Men det finns hjälp att få. Sedan något år tillbaka finns ett speciellt ljudmigreringscentrum i Västervik och Hultsfred där man kan få hjälp att flytta över eller migrera ljud från gamla band i olika former till datafiler. Deras verksamhet var från början inriktat på rockmusik som skulle sparas men mängden material som innehåller intervjuer och liknande från förr, växer hela tiden. Just nu jobbar de med 200 gamla rullband som kommer från emigrantinstitutet i Växjö. Det är intervjuer med amerikafarare om resan dit och det nya livet där borta.

Vi lyssnar på en av alla dessa intervjuer där Albert Augustsson i Piggsmåla, Vissefjärda berättar om en händelse på tåget den allra första biten på resan.  Med på tåget var också en ovanligt påstridig mansperson som ville göra några kvinnor sällskap i damkupen, och som bland annat erbjöd sig att ge dem husrum. Damerna var inte så intresserade utan tog sig till Albert och hans kamrater – och så kom det sig att han fick damsällskap hela vägen till Chicago.

Det är mest instutitioner och föreningar som tar hjälp av migreringsinstittet i Hultsfred och Västervik, men också privatpersoner är välkomna:

-Ja absolut svarar Stina Ericsson som är verksamhetsledare, som berätta att fler och fler privatpersoner har börjat höra av sig.

Hon understyrker vikten av att migrera ljudinspelningar innan det är för sent.

-Vi har fått in en del band som varit i så dåligt skick att de aldrig mer går att lyssna på, säger hon.

När migreringscentrum får in band, skivor och trådar så är det inte bara att sätta dem i en maskin och spela av. Ofta är banden och de andra ljudbärarna i ganska dåligt skick och behöver prepareras – och det är ganska tidsödande och kräver en hel del utrustning.

-En bra prepareringen är viktig och det är egentligen den som är tidsödande, säger Stina Ericsson.

Mitt på golvet inne i ljudmigreringscentrum i Hultsfred står en av de apparater som man här använder för att preparera banden för att kunna lyssna på dem. Det ser ut som en keramikugn, och det är nästan vad det är frågan om.

-Det är en specialugn där vi bakar rullbanden och på så sätt driver fukten ur dem, berättar Stina Ericsson.  Men det är inte bara rullbanden som är problematiska. Också moderna tekniker som DAT-band och CD-skivor är känsliga ljudbärare som inte håller hur länge som helst.

Det går åt mycket tid att försöka få tag i gamla apparater för att spela upp ljud från olika ljudbärare. Alldeles nyligen lyckades medarbetaren Anton Ulvfot komma över en trådbandspelare. Han plockar fram den ur en hylla, inte utan en viss stolthet.

Tråden man spelade in på är lika tunn som en tunn fiskelina.

-Den är fruktansvärt besvärlig att hantera, så man förstår varför det här aldrig blev någon riktig storsäljare säger han.

Men oavsett om man spelat in intervjuer på trådband, DAT, kassett eller vad det nu än är, så spelar det ju inte så stor roll att man kan rädda banden om man ändå inte hör vad som sägs på dem.

Det är ett vanligt problem, kanske det allra vanligaste, att mikrofonen har varit så långt bort från den som pratar att det är svårt att höra vad han eller hon säger. Och det, går inte att rädda i efterhand.

-Man kanske har suttit och gjort en intervju med kassettbandspelaren mitt på bordet och då är det svårt att göra materialet lyssningsvärt, säger Stina Ericsson.

Det är ganska vanligt att den som lämnar band och skivor till migreringscentrum inte vet vad som finns på banden.

-Nej, det brukar bli många positiva överraskningar för dem när vi är klara med vårt jobb.

Ljudmigreringscentrum startade för snart två år sedan, och fick mycket ekonomiskt stöd av staten inledningsvis. Men meningen är att centrumet ska kunna fortleva på egna ben med tiden.

-Det finns, menar vi, ett behov av att överföra det svenska ljudarvet till nya tekniker, säger Stina Ericsson.

Och behovet är inte stillat i u med att man har gjort en enda migrering, dvs en överflyttning till exempel till datafiler. Ingen vet ju riktigt hur tekniken kommer att se ut om ett antal år, så vill man ha kvar innehållet på band skivor och trådar, ja då får man fortsätta att flytta över ljud på nya medier i all oändlighet.

-Vi får fortsätta tills vi kommit på den teknik som gör att man inte behöver migrera om ljudet.

-Och den som kommer på den tekniken kommer nog att bli väldigt, väldigt rik tror jag, slutar Stina Ericsson.

Släktforskningstips

Under de år Släktband sänts har en fråga ständigt återkommit. Och det gäller grunderna i släktforskning. Hur börjar man, hur mycket kan man använda nätet och vilka arkiv ska man söka upp.

På lördag den 15 mars är det Släktforskningens dag och därför har vi bett Anders Thornström, flitig föreläsare och arkivarie, att ge oss några av sina bästa råd.

Genom att klicka på de textdelar som är i fet stil kommer du till de länkar som nämns.

-När man börjar släktforska är det bra att besöka Släktforskarförbundets nättidning Rötter som är en mycket innehållsrik sida och där finns också praktisk handledning. Länk:

-När man släktforskar ska man sen inte nöja sig med det som finns på nätet, utan förr eller senare måste man besöka arkiven. Det är där man kan verifiera det som finns på nätet.

-Och man ska också ha en sund skepsis till det som finns på nätet och självständigt värdera de hemsidor man besöker.

-Sen ska man gå in på länken: som är den nya och stora hemsidan för Riksarkivet, Krigsarkivet, Landsarkiven och SVAR.

Där finns litteraturhänvisning till släktforskarhandböcker och länkar till t ex kartor och soldatregister.

För många arkiv finns det många stora tryckta register, sk beståndskataloger och beståndsöversikter. De är ibland lite tungalästa men är ofta gedigna och detaljerade.

NAD är den nationella arkivdatabasen som har detaljerad förteckning över de offentliga arkiven. Länk:

-Det är bra om man är förberedd när man kommer till ett arkiv så att man vet vad man söker efter. Det finns naturligtvis alltid tjänstemän, men är man förberedd och har gått in i till exempel NAD kan man snabbare få fram det arkivmaterial som önskas.

En annan bra sida är biblotekens stora katalog Libris. De har ett enkelt söksystem. Forskar man till exempel på Blekinge kan man söka Släktforskning + Blekinge och få upp allt från små uppsatser till stora verk som skrivit inom området.

-Det kan vara rena guldgruvorna för släktforskare, det kan ha skrivts om en speciell händelse som har anknytning till ens familj och anor. Länk:   

Ett bra hjälpmedel om man vill söka släktingar några generationer bakåt i tiden är Svenska Släktforskarförbundets CD Sveriges Dödbok som beställs och betalas via Släktforskarförbundet.

Ytterligare ett sådant hjälpmedel är SVARs folkräkningar. SVAR är en betaldatabas men ett par veckor framöver  (till och med 29 mars) kan man titta på 1900 års folkräkning och ta del av den släktforskarskola som finns på den sidan. Länk:    

Kyrkböckerna är av traditon det första medlet när man släktforskar och vill fördjupa kunskapen om människor förr. Där finns allt från husförhörslängder till död och begravningsböcker.

På landsarkiv och bibiliotek finns för det mesta dessa tjänster att använda gratis, annars kan man främst via tre svenska betaldatabaser komma åt dessa tjänster.

Länk till: Länk till: Länk till:  

Äldre telefonkataloger och adresskalendrar är också mycket användbara i släktforskningen.

Där kan man bland annat finna uppgifter om vilka som bodde på en viss gata, vad husen var värda och dess taxeringsvärde, biosalongernas platser och vilka som satt i diverse ämbetsverk och styrelser i en stad.

Just nu pågår ett stort digitaliseringsprojekt på Kungliga Biblioteket där man i framtiden kan finna ex adresskalendrar.

Länk: 

En annan länk är  som skapat fria elektroniska utgåvor av klassisk nordisk litteratur.

Till sist berättar Anders Thornström att han använder sig mycket at Mölndas länkkatalog. Där har man ordnat användbara och seriösa länkar precis på samma sätt som biblioteken ordnar sina böcker. Länk:

Lyssnartips

Efter programmet har ytterligare tips på användbara sidor kommit till redaktionen.

Så här skriver en lyssnare: Digiarkiv tillhandahåller digitala fotograferingar av i stort sett allt arkivmaterial i Skåne, Halland och Blekinge. I mångt och mycket gör Digiarkiv och Arkiv Digital samma saker, fast i olika län. De har också länkar till varandra på sin resp hemsidor. Länk till:  

Krumelurer i arkiven

Idag är släkt- och hembygdsforskning en av våra största folkrörelser och den lockar till sig människor i alla åldrar.

Arkivpedagog Karin Sjöberg har skrivit en bok som på ett  lättsamt och pedagogiskt sätt lockar de allra minsta att förstå mer om livet förr. Boken heter Krumelurer i Arkiven och är utgiven av Skånes Arkivförbund.

Boken kopplar episoder ur Astrid Lindgrens Emil i Lönneberga till arkivens källor. Alltifrån husförhör, epidemier, folktro till nykterhetsrörelsen och emigration finns med i de olika kapitlen.

Ovan ses ett exempel från boken där en matlista som fattigvårdsstyrelsen i Helsingborg skrev 1894 kopplas till berättelsen om fattighjonen i Nya hyss av Emil i Lönneberga.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".