Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Programmet som öppnar arkiven och journalerna och hittar släkten.

Fattigvård

Publicerat fredag 14 januari 2005 kl 12.32

I Släktband 17/1

Elisabeth Engberg skriver just nu på avhandlingen ”I fattiga omständigheter” som tittar närmare på fattigvården i Skellefteå mellan 1830 och 1875. I Sverige finns lite forskning gjord om fattigvården om man ser på det i ett internationellt perspektiv. Till exempel har mycket forskning gjorts i England.

Eftersom det inte fanns nationell statistik i Sverige förrän i slutet av 1800- talet är det svårt att säga hur många som var beroende av fattigvård. Men enligt Elisabeth Engbergs beräkningar kan det ha rört sig om uppemot 10% av befolkningen som tidvis var beroende av fattigvård.

Elisabeth berättar också att det fanns en fattigdomscykel med tre kritiska perioder. Först som barn, sedan som vuxen då försörjningsansvar för många barn var stort och till sist som äldre då krafterna tog slut. Samma person kunde med andra ord behöva fattigvård under flera delar av livcykeln.

Var finns källorna?

1. På landsarkiven finns kyrkoarkiven med sockenstämmoprotokoll, fattigvårdsräkenskaper och andra fattigvårdshandlingar. Där finns oftast handlingar fram till 1862.

2. I kommunarkiven hittar man fattigvårdsstyrelseprotokoll och andra fattigvårdshandlingar från 1863 och framåt. Ett tips är att ta kontakt med den som förestår kommunarkivet så att du får hjälp att ta fram handlingarna. Tänk också på att ta fram ungefärliga datum och namn på de som fick fattigvård, så att arbetet går snabbare. Men var fröberedd på att det kan ta tid att leta.

Fattigvård historiskt.

I det medeltida samhället där fattigvården växte fram var det kyrkans ansvar att ta hand om de fattiga och sjuka. Efter reformationen fortsatte fattigvården att vara en angelägenhet för kyrka, församling och socken. I 1686 års kyrkolag stod det att varje härad och varje socken skall föda sina fattige, vilket gällde fram till kommunreformen 1862. Då blev det en angelägenhet för den borgerliga kommunen.

Regionala skillnader

Det fanns stora regionala skillnader i hur fattigvården såg ut. I Norrland var det till exempel inte lika vanligt med fattigstugor eller fattighus som det var i södra Sverige. I Norrland fick den fattige ofta bidrag som t ex spannmål, potatis, mjöl och andra förnödenheter i den by de bodde. Kringgång var också vanligare i Norrland. Då gick den fattige runt i socknen och försörjdes några dagar på varje hemman och fick arbeta efter förmåga.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".