Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Programmet som öppnar arkiven och journalerna och hittar släkten.

Utländska rötter i svenska arkiv

Publicerat fredag 16 september 2005 kl 14.30

ur programmet 19 september 2005

De viktigaste källorna om enskilda personer (utlänningar)

1. Medborgarskapsakterna

Om personen ansökt om svenskt medborgarskap 1840- 1969 finns medborgarskapsakterna bevarade i Justitiedepartementets arkiv hos Riksarkivet. För tiden efter 1 juli 1969 finns motsvarande handlingar hos Invandrarverket.

Vid mitten av 1800- talet ger dessa akter endast begränsad information, men under 1900- talet är de vanligen mycket utförliga. Ofta är det endast här man kan finna uppgifter om den sökandes föräldrars namn, födelsedatum och födelseort.

Akterna omfattar både ansökningar som beviljats och de som avslagits. I akten finns rapporter som skickats in från lokala polismyndigheter mm som samlat in uppgifter om utlänningen genom förhör, uppgifter från arbetsgivare, hyresvärden mm.

Det finns personregister hos Riksarkviet på mikrokort till samtliga till och med 1969. I många fall finns också register hos länsstyrelserna, Lansarkiven, på personer som erhållit svenskt medborgarskap i det egna länet.

Notera att före 1951 blev utländska kvinnor som gifte sig med svenska män automatiskt svenska medborgare. Därför finns ingen dokumentation om deras bakgrund i några medborgarskapsakter.

Från och med 1951 kunde man i vissa fall anmäla till länsstyrelsen att man önskade bli svensk medborgare. Detta gällde personer som var födda eller vuxit upp i Sverige. Dessa handlingar söks i andra register än de som nämnts ovan.

2. Kontroll och tillståndshandlingar

Uppehållsboksansökningar 1918- 1927

Viseringsansökningar 1917- 1948

Centraldossierer 1920 och framåt

3. Ansökningar om uppehållsböcker 1918- 1927

Uppehållsbok var ett krav för de utlänningar som vistads i Sverige och inte kunde erhålla hemlandspass. Det gällde personer som vistats i Sverige sedan decennier, t ex de som kom från Ryssland.

Ansökningarna finns bevarade i Statens polisbyrå (handlingarna nu på Riksarkivet) samt hos en del lokala polismyndigheter (handlingarna nu på Landsarkiven). De är i regel försedda med foton och innehåller uppgifter om ursprunglig hemort, födelsedatum, yrke samt datum för ankomst till Sverige.

Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".