Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Programmet som öppnar arkiven och journalerna och hittar släkten.
Släktband återkommer den 20 november 2017

Släkt som flytt från Estland

Publicerat fredag 17 mars 2006 kl 08.00
1 av 7
Viive Selgs familjefotografi från Estland, lille pojken är Viives pappa Ilmar. Foto från 1923.
2 av 7
Estnisk gård som tidigare tillhört Viive Selgs familj. Foto från 1932.
3 av 7
Alice Rörberg
4 av 7
Fotografier från Estland i Viives fotoalbum
5 av 7
Alice Rörberg träffar sin far i Amerika tidigt 70- tal
6 av 7
Viive Selg
7 av 7
Ta reda på mer om släktingar den 18 mars

Viive Selgs föräldrar flydde från Estland 1944 då Estland införlivades med Sovjetunionen. Totalt flydde 70 000 människor, och till Sverige kom nästan 30 000 ester.

Det blev en dramatisk flykt för Viive Selgs föräldrar, Linda och Ilmar Selg. De var bara dryga tjugo år och i den lilla rangliga båten trängdes 16 personer. Båten hade byggts i hemlighet och inte blivit sjösatt innan själva flykten.

Viives mamma hade en väska med i båten. När de räddades av ett svenskt krigsfartyg föll hon i vattnet och räddades av ett fiskenät. Men hennes resväska försvann i havete och i väskan fanns familjens fotografier.  

Först när en av familjens släktingar dog i London kom ett fotografi till familjen (se ovan). Det var första gången som Viive såg en bild på sin farfar och fars morföräldrar. Farfar Jüri sitter längst fram till höger på fotografiet bredvid sin hustru . Bredvid dem sitter Viives fars morföräldrar, till vänster på fotografiet.

Längst bak på fotografiet syns August Torma som är Viives fars morbror. Han förestod legationen i London mellan 1934 och 1971.  Varje jul höll han ett tal till nationen och en kör sjöng den estniska nationalsången som då var förbjuden att sjunga i Estland. Talet sändes i Voice of America och i Estland satt folk i hemlighet och lyssnade till honom. 

I och med att Viive fick det gamla fotografiet väcktes hennes intresse för släktforskning. När hon sen kontaktade e- gruppen som sysslar med estnisk släktforskning (se länk ovan i listen till vänster) såg hon vilka möjligheter det idag finns att forska via internet.

Bland annat finns estniska historiska arkivet i ett system som heter Saaga. Där kan man leta i kyrkböcker helt gratis. En länk till Saaga finns på e- gruppens hemsida, bland många andra nyttiga databaser för släktforskare.

Ett resultat av Viives släktforskning har blivit att hon rest över till Estland och hittat många släktingar. Vid ett av besöken reste Viive till Voltveti där Viives pappa Ilmar växte upp.

Idag har huset i Voltveti en restaurang inhyst i en del av byggnaden. När Viive kom dit visade ägarinnan ett fotografi och Viive kände genast igen sin pappa som sitter bland pojkarna på bilden. I bakgrunden syns även farfar Jüri i ett av fönstren.

Missa inte Släktforskningens dag nu på lördag den 18 mars

I år är det premiär för Släktforskningens dag. Över hela landet genomförs lokala släkt- och hembygdsarrangemang.

Det kommer att vara släktforskningsaktiviteter, Öppna Hus, föreläsningar, pröva-på-verksamhet och annat på många orter.

Ett ypperligt tillfälle för nybörjaren att få kontakter och goda råd, säger Ted Rosvall som är ordförande för Släktforskarförbundet. 

Om du är intresserad att hitta aktiviteter på din ort kan du klicka på den här länken och hitta arrangemang.

 

Tolv syskon samsas i bok

Alice Rörberg växte upp i Dalsland utan sin far. Hennes mamma och pappa ansågs inte vara passande för varandra, och fadern skickades till Amerika när Alice bara var 6 månader gammal.

Under hela hennes uppväxt talades det dock om hennes far, och som hon minns det, alltid gott.

När Alice var vuxen gav hennes mamma henne ett tidningsurklipp. Det var ortstidningen som skrivit om pappan när han varit hemma i Sverige på blixtvisit.

-Ska du inte ta och söka upp honom? undrade mamman.

Det gick ytterligare några år. Mamman var nu borta, men Alice fick chansen att åka till USA i arbetet. Och inför den resan sökte hon rätt på ett telefonnummer till sin far, som hon visste senast hade bott i Florida, och med hjälp av det fick hon en adress. Hon skrev ett brev, men fick inget svar.

Men så en dag på hotellet frågade portieren om det möjligen var hon som var adressaten till ett brev till ”Mrs Rosberg”. Det var Alices pappa Nils som skrivit. Han berättade att han bodde på Bahamas där han just nu ledde ett byggnadsprojekt. ”Ställ om biljetten och kom hit” skrev han, och brevet var undertecknat ”Your Dad”.

-Jag undrar om någon kan förstå som inte varit med om något liknande, säger Alice. Där stod jag med ett brev i handen från min far som jag aldrig träffat, men hade drömt så mycket om.

Efter någon dag talades de vid på telefon för första gången, och till slut ställde Alice och hennes grupp av arbetskamrater om sina biljetter och åkte till Bahamas. På flygplatsen såg hon genast vem som var Nils, en högrest och ljushyllt skandinav.

-Kan du se vem av oss som är Alice? frågade arbetskamraterna.

Nils tittade på Alice och sa ”Du har gröna ögon som jag och du liknar din mor”. Och därmed var kontakten tagen.

På vägen till Nils hem berättade han om sin fru Alida, och om de elva barn de hade. Ett av dem hade Alida haft med sig i boet. Plötsligt hade Alice elva halvsyskon.

Den här händelsen inträffade för drygt 35 år sedan. Nu är pappa Nils borta, men han hann med att komma till Sverige vid flera tillfällen, och det har också den stora syskonskaran gjort.

Men allteftersom åren gått har det kommit nya generationer som inte var med när allt detta hände. Den stora syskonskaran bestämde sig för att dokumentera sin berättelse, och resultatet är en bok där syskonen ensamma och i grupp har skrivit om sin barndom och om sin pappa.

Boken kommer snart ut i  USA, och är skriven på engelska.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".