Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Sport, nöje, kultur, gäster – och dagens nyhetsfördjupningar.

Palme inspirerade Stig Nilson

Publicerat torsdag 24 februari 2011 kl 16.09
Stig Nilson representerade Bohuslän under Palmes begravningscermoni. Foto: SVT Bild

Socialdemokraten Stig Nilson från Lysekil delar med sig av sina minnen av Olof Palme i ett brev. Till exempel skriver han att det var Palme som fick honom att engagera sig politiskt när han var 14 år.

”Det var Olof och hans tal som fick mig att engagera mig politiskt vid 14 års ålder i SSU. Hans tal om Vietnamn och kärnvapenhot engagerade mig. Den 26 feb 1986 var jag 28 år och hade jag varit aktiv i politiken i rätt många år. Jag hade förtroendeuppdrag och satt med i Arbetarekommunens styrelse. Palme hade jag mött och samtalat med många gånger, dels på kongresser men också på besök i Lysekil under valrörelser och vid industribesök. Året innan hade jag representerat på Tage Erlanders minnestund i Sthlm Folkets Hus där Olof var officiant. Han höll ett oerhört stort och vackert tal över Tage.

Lördagen den 29 feb skulle vi ha planeringsmöte om kommunens budget i Folkets hus. Ca kl. 00.10 ringde min telefon i Gamlestan där vår familj bodde. Det var en gammal SSU-kompis från Umeå, då läkare, som hastigt berättade att Palme blivit skjuten i tunnelbanan, senare visade det sig att det var Tunnelgatan han menade. Jag frågade honom om han skämtade, men han berättade att han i sin tur, hade en kompis på Sabbatsbergs sjukhus, som också var läkare och som jobbade den natten, som hade ringt honom direkt efter det att Palme dödförklarats. Vi var nog inte så många i vårt område som då visste vad som hänt vid denna tidpunkt.

Jag väckte Annika och vi gick ut i köket och satte på radion. Nattradion spelade som vanligt en bra stund när vi satt där, tills man bröt ordinarie sändningar för att meddela det fruktansvärda. Det tog oss mycket djupt och vi grät och ville bara berätta för andra. Mitt i natten var det, vi vankade av och an hela natten med både TV och radio påslagen för att kunna ringa andra. Kl. 05.00 tog jag mod till mig och började ringa runt till vänner och andra. Efter det gick jag ut på stan och såg tidningsbuntarna komma utanför butiker med nyheten på första sidan. Gick hem till mina föräldrar som fortfarande sov och berättade.

Konferensen ställdes givetvis in och vi hade fullt upp med att ordna kondoleansbord i Folkets Hus entré på lördag och söndag. Massvis med blommor och köande hela helgen. Vi ordnade även en särskild minneshögtid i kyrkan och i skolor. Alla Arbetarekommuner fick inför begravningen att utse en representant som skulle delta med fana med sorgflor på begravningen i Sthlm stadshus, jag fick som vice ordförande uppdraget, ett minne för livet.

Vi hade även i uppdrag att försöka få tag på en ungdom som skulle delta i Kjell Lönnås kör med ett barn från samtliga Sveriges kommuner som skulle bilda kör. Vem vi utsåg fick inte spridas. På begravningsdagen deltog jag och alla andra hela dagen i repetitioner inför ceremonin. Detta fick avbrytas vid några tillfällen då hot kom in och vi fick utrymma. Säkerhetsarrangemangen runt minneshögtiden var rigorösa, alla var rädda för att något skulle hända.

Kungliga slottet hade halat den kungliga flaggan på halv stång, något som inte är vanligt. Detta sker enbart när någon ur den kungliga familjen gått bort. Då, vid denna tiden, hade traditionen bara brutits vid ett tidigare tillfälle, när Dag Hammarsköld förolyckades och nu Olof Palme. Det var en oerhört mäktig upplevelse och se hela världens ledare komma in och alla flera hundra blomsteruppsättningar från hela världen.

Stockholm var avspärrat och vi stod uppställda i länsvis bokstavsordning vilket innebar att vi från Bohuslän och Blekinge var några av de från fanborgen som fick gå hela kortegevägen, genom hela centrala Stockholm, fram till gravsättningen. Gatorna var kantade av hundra tusentals människor som ville ta en sista farväl av Olof.

Än idag minns jag mycket av den musik som spelades under minneshögtiden, ett stycke minns jag särskilt. Det som spelades som utgångsmusik när högtiden var över, Ton Eriks visa, något jag spelar än idag och som vi hade med på min mammas begravning i september 2010.

Lyssnar och läser fortfarande allt om Palme, hans tal, minns debatter, har bilder från möten och kommer aldrig att glömma denna natt.”

Stig Nilson
Lysekil

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".