Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Från 2008. Om vardagstekniken som omger oss. Här kan du som lyssnare höra om alltifrån nanoteknik till...

Friktionssvets säkrar atomsoporna

Publicerat onsdag 8 november 2006 kl 11.11
Friktionssvets (Copyright: SKB)

Nu lämnar Svensk Kärnbränslehantering (SKB) in en ansökan om att få bygga en avfallsanläggning i Oskarhamn. Efter trettio års forskning tycker man sig ha nog på fötterna för att sätta igång med slutförvaring av atomsoporna.

En av stötestenarna har länge varit vilken metod man ska använda för att svetsa på lock och botten på kopparkapslarna som kärnbränslet ska inneslutas i.

Nu lämnar Svensk Kärnbränslehantering(SKB) in en ansökan om att få bygga en avfallsanläggning i Oskarhamn. Efter trettio års forskning tycker man sig ha nog på fötterna för att sätta igång med slutförvaring av atomsoporna. En av stötestenarna har länge varit vilken metod man ska använda för att svetsa på lock och botten på kopparkapslarna som kärnbränslet ska inneslutas i.

Valet föll till slut på en relativt nyutvecklad svetsmetod som kallas stir friction welding(friktionsomrörningssvetsning)och vi på Tekno fick chans att bekanta oss lite med den här metoden med hjälp av Jörgen Zell på svetstillverkaren ESAB.

Lysdioder i varannan lampa 2008

Lysdioder kommer att finnas i varannan armatur om några år, enligt branschbedömare. Lysdioder kan i vissa fall ersätta andra lampor och är mycket energisnåla. En sänglampa som lyser som en 25-wattare drar bara litet drygt EN watt. Därför funderar energimyndigheter runt om i världen på hur man ska gynna lysdioderna.

Men de har också nackdelar: De alstrar värme, som halvledaren inte tål för mycket av. Värmen måste avledas i armaturen. Lysdioden (som är mycket koncentrerad, stark ljuskälla) måste också spridas i miljön med hjälp av linser, men än har tekniken inte gett samma allmänljus på samma sätt som ljusrör.

Kostnaden är också hög, minst tio gånger dyrare än glödlampor. Men å andra sidan går en lysdiod aldrig sönder, om den inte överhettas. Du behöver alltså inte byta lampor, om Stefan Larsson på teknikföretaget Optoga får rätt i sina profetior om att 50 procent av all armatur 2008 innehåller lysdioder.

Förstärkaren som räddar inredningen

När man kommer hem och parkerar den nya stereoanläggningen i sitt eget vardagsrum låter det inte alls lika bra som i lyssningsrummet i hifi-butiken. Ska man då behöva bygga om och möblera så att stereon låter bra eller finns det nån annan lösning på det här?

Nej, om man gör en ljudmätning i rummet och låter en dator korrigera dom felaktigheter som uppstår kan man få riktigt bra ljud. Det här har tidigare varit en ganska komplicerad process men nu finns digital rumskorrigeringen inbyggd i en stereoförstärkare från danska Lyngdorf som med några enkla knapptryck och en mikrofon fixar till ljudet.

Recension: Trolleri med mp3-musiken

Datatillbehörstillverkaren Creative menar att det lilla externa ljudkortet Xmod kan räkna ut vad som fattas i ljudinformationen på en mp3-fil och återskapa det så att ska låta bättre än cd-kvalitet. Efter att ha testat Xmod ganska grundligt så fattar vi allvarligt talat inte vad dom snackar om. Den låter lite bättre än den enkla ljudutgången som finns på moderkortet. Men det känns mest som att den lägger på lite extra bas och diskant. Den lät faktiskt inte så mycket bättre än ljudutgången på en laptop heller, och den brukar inte vara så mycket att hurra för. Det här är sjuhundra kronor som man kan spara till något annat.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".