Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Nyheter och program på romani
Nationalno

Seminarium pa Rom

Publicerat onsdag 2 mars 2011 kl 14.55
Skyddsvärnet

Marcine 2 mars inkerdas o föreningo Skyddsvärnet jek seminarium pe le Romengi situacia. Po seminarium vorbijas e Maria Leissner pa situacji kaj le rom naken diskriminacia. Vazdas opre jek rodipe kaj o ARS research kerdas. O rodipe sas ke pushle manuszendar vaj von kamlov te trajin kher ando kher jekha romana familjasa, 24% phende ke chi kamlov. Aj kasavi uchi siffra naj pe chi soski kaver gruppa ando them. Phenelas sostar le romengi situacia saj kerdzilas kasavi sar kaj si.

O Gunnar Ängström kaj si o Sherutno anda föreningo o Skyddsvärnet phendas kado. Kado föreningo si idealno aj sas vazdino ando 1910 bersz, lengo plano site keren buci peske klientonge, te zutin tall jek maj manuszikano kriminalvård aj socialtjänst ot tenna avel baro riziko te pheres palpale ando chorripe. O gindo le föreningosa si te achaven le brott vaj chorrimata aj tenna avel kade ke pheres avri anda socialni buca vaj social utslagning.

Aj marcine 2 mars inkerde von jek seminarium pe le Romengi situacia. Po seminarium vorbijas e Maria Leissner pa situacji kaj le rom naken diskriminacia. Vazdas opre jek rodipe kaj o ARS research kerdas. O rodipe sas ke pushle manuszendar vaj von kamlov te trajin kher ando kher jekha romana familjasa, 24% phende ke chi kamlov. Aj kasavi uchi siffra naj pe chi soski kaver gruppa ando them. Phenelas sostar le romengi situacia saj kerdzilas kasavi sar kaj si.

INSL fråga 1

Phennel ke pharesi te pennes sostar kade kerdzilas, jek gindo si ke le Rom chi penne palpale vaj chi den angle anda pes te penne ke chorresi lenge. E Maria Leissner si e sherutni pe deligacia pe romane pushimata, kaj mukle pesko rapporto le Regeringoske ot o regeringo te dikel so trubusardov te keren vaj te paruven ando them tall le Romengi situacia maj lasi. E deligacia pe romane pushimata kidas informacia tela jek vrama te dikel pe punktura sar, e romani shib, skoli, bucia, aj socialni pushimata. Lengo gindo vaj plano si te avel kade ke kodo romano ciavorro kaj kerdziol adjess sital les sakasavo mozlivocz sar jeke kavere raklores pa 20 bersz. Ale sosko effekto saj del o rapporto le Romen lella o regeringo kado rapporto po baro, e Maria Leissner pennel sar voj gindoj pa kado:

INSL Delegation.

Kaver manusz so vorbinas po seminarium sas o Hans Kelderas kaj si föreståndare po Romskt Kultur Centrum ando Stockholmo aj vi pindzardo artisto ando Swedo. Vov vorbijas pa le romengi situacia ande Europa, sar so o Francuzo kerdas kado bersz karing le Rom kanna bishadas le avri anda them.

Vi e Tiina Chenon anda Sundybergs folkhögskola vorbjias po semiarium. Sundybergs folkhögskola shutas jek del vaj jek kotor ferik le romenge, kothe saj sichon le rom te kerdzion behandlings assistenter.

Butivar vazden organizacji aj föreningura o pushipe pa e romani situacija, keren kidimata, no ferik o resultato butivar saj avel phares te dikes ke cinoj vaj safchem naj. Te pennes vareso si jek aj te inkres kado ande praktika si o kaver. Sar kamel te inkrel o Skyddsvärnet te inkrel kado pushipe, o Gunnar Engström kaj si o sherutno ando föreningo pennel:

INSL Göran, jobba vidare.

Kado kurko avilas jek nevi studia kaj sikavel ke le Swedos si e maj lasie regulura karing e integracia, aj kado si pale jek exemplo ke te pennes aj te inkres si duj differentni bajura. E Maria Leissner pennel soske situacie voj naklas kanna kerlas buci pe deligacia le romane pushimatonca.

INSL Leissner rapport

But manusz varbinas pa peske gindura sar te zutin le Romen, soski situacia aj sostar e situacia si kasavi sar kaj si adjess. But lasie planura sas opre vazdime. Te saj pharudziol e situacia varesar musaj te avel jek plano, kaj kotar del ande praktika. Kotar site keren le Rom buci ketane le kavere manuszenca te saj vazden le Romen aj te pheraven le problemon.

O kidipe sas o angluno paso, o Plano.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".