Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Nyheter och program på romani
nationalno

Nevi kenva pa Katarina Taikon

Publicime torsdag 3 maj 2012 kl 14.21
Lawen Mohtadi
(5:44 min)
Lawen Mohtadi ando studio. /Foto: Richardo Stankov

E Katarina Taikon si fajma maj pinzardi sar jek författare aj jek romani zuvli kaj marlas pe anda peske chachimata, voj skirisardas le kenvi kaj bushon Katizi, aj vi saj pennes ke voj sas kodi kaj zutisardas le romen te saj len te piren ande skoli. Voj si jek anda le maj pinzarde rom kathe ando Swedo, aj pa lako trajo aj pa laki kariera alosardas e Lowen Mohtadi te skirij jek kenva

E Lowen Mohtadi si jek terni zuvli kaj so akana skirij peski angluni kenva, voj de anglara kerlas buci sar journalistka ando radzivo, kade ke o pushipe si sar daspe voj gindo te skirij peski angluni kenva pa jek romni?

Ginadem jek antologia pa late, aj pe kodi vrama chi zanos kade but pa la, aj kodo so ginadem kothe, sas ke e katarina taikon sas jek zuvli kaj marlas pe anda le romenge chachimata, aj kade puterdzilas jek nevi luma angla ma. Aj acharav kade ke te si kade ke o manusz chi sundas pa laki historia, ashla kadi bisterdi, aj mange si vorta laki historia aj laki buchi za importantno te hasajvel pennel e Lowen Mohtadi.

Kade ke kanna ginadas kodi antologia laspe laki buci, kontaktulisardas lake nipos lake kollegan, araklas artiklura aj vi ginadas kenvi pa la te saj cirdel sar maj but informacia pa e Katarina Taikon. Kado kerdas voj tela 5 bersz, aj kuko bersz shutas peske opre ke site lel te skirij e kenva, kaj site del gata pak shon.

But informacia birisardas e Lowen te arakel, no feri so sas kodo kaj sas lake maj incherestno vaj kodo kaj vazdas lake jaka?

So sas mange o maj baro sas ke ando 1963 bersz trajinas le rom maj dor ande ghetton krujal o them sar ando Stockholmo vaj ando Malmö, aj e Katarina Taikon marlas pe anda le rom le politicona, te saj del le romen kodo so si lengo chachipe. Pennel o Lowen Mohtadi.

E Lowen Mohtadi nas pangli romenca zipun las te skirij kadi kenva, aj pennel ke o patreto pa le rom ande lake jaka parudzilas, aj akana pennel ke pharesi te dikes le romen sar jek gruppa, ke angla la naj e rom jek homogen gruppa, si but differencji sar o manusz gindoj inkrelpe aj vi ande kultura.

Sar kaj pendem maj anglal kidas voj peski informacia krujal pa intregi riga, aj pennel ke si uni historji, aspektura aj situacji kaj so nas pominime maj anglal.

E kenva avel avri ando Juni aj e Lowen shutas la kenvake o anav ”den dag jag blir fri” vaj kodo djess kaj man avla pacha, aj kado shutas voj anda kodo ke e katarina skirisardasas kade andek kenva ke kanna cini sas gindojas peske kodo djess kanna pan avla pacha, aj kado chalilas la Lowena.

E Lowen Mohtadi si adjess te vorbij pa peski kenva ando fittjagård på mångkulturellt centrum, katar le 6 zi kaj le 8 pe racia.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".