Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Nyheter och program på romani

Le phure chi khamen te phuron

Publicime måndag 17 juni 2013 kl 11.16
Naj biziala pe o Äldreomsorg
(4:20 min)
Le maj phure manush chi bizinpe ando äldreomsorg.

But anda le maj phure manush chi bizinpe pe o äldre omsorg, ke denna khodo zutipe khaj le maj phuren trubuj. Khado sikavel jek nevo rapporto kaj e firma Kairos Future kherdas. Ande khado rapporto vaj rodipe shute pshimata sar le manush dikhen po khodo fakto ke von site phuron, aj khate ruznij pe khadi generacia, te dikhesa pe le generacji khaj sas angla khadi, phenel o forskningsledare o Thomas Furth.

Khadi generacia khaj akana lel te phurol, la si ekcera khaver värderingar vaj khaveres dikhel po traj osar le khaver generacji, khadal maj aktivnij aj chi pachan ke o trajo dela po agor. Phenel o Thomas Furth.

Khadi generacia, khaj shute lako o anav, rekordgenerationen, si le manush khaj arakadzile ande 40 aj 50 bersh, aj khaj chi sar chi khamen te pachan ke phurun aj phurej, chaches. Anda khodol manush khaj sas pushle, phende 68 procenti ke von chi khamen te phurun khade ot tena birin te len sama pala pes. Aj e dar te resen ande kasavi situacia, aj pasha khado tenna den le khodo zutipe khaj trubuj daravel bute phuren. 64% anda le chi bizinpe ke lena khodo zutipe khatar o äldreomsorgen te avla khade ke trubuj le.

Aj khadi dar, vaj ke naj e biziala, naj bi grundosko. E struktura le manushengi, vaj befolkningsstrukturen, pharudjol, so maj phure kerdjon le manush aj trajin so maj but. Aj khado shuvla maj baro pharipe po äldreomsorgen, aj anda khado trubuja efamilja te lel maj bari responsibilita phenel o Thomas Furth.

Musaji te angagulin la familj asar maj feder, aj kothar te ulavel o manush khodol resurser khaj si sar maj feder, aj vi e tehnika te hasnij o manush te zal pe hasna sar maj feder phenel o Thomas Furth.

Ande khado rodipe pushle vi le familjendar, sar von dikhen pe pe khodo fakto ke von musaji te len maj bari responsibilita, aj o atveto khate si ke but zhene dikhen pe khado possitivnie.

O Grofo anda stockholmo phenel ke les naj chi sosko problemo te lel sama pala peski dej.

Khado si ande leski tradicia te lel sama pala peski dej aj dat, no le maj phure chi khamen ot lenge shavora te len sama pala le, ke chi khamen te shon extra pharipe pe le, phenel e rubintak haj trajij ando Skogås nador anda Stockholmo.

Aj iva avna bare pharimata pe kharing khado maj angle ande vrama, bizijpe o Thomas Furth ke mishto avla.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".