Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/
Nyheter och program på romani
Nationalno

Migrationsverket chi kheren dosta lashe rodimata

Publicime måndag 27 oktober 2014 kl 10.45
Naj dosta lashe rodimata
(4:06 min)
The Swedish Migration Board. Photo: Anders Wiklund/SCANPIX

O Migrationsverket len kritika khatar but frivillorganisatcie pala kudo ke naj dosta mishto kherdine lengi rodimata. Andi jekh nevo raporto so sas ankhaldo khatar o ideella nätverket Etikkommissionen ando Shvedo so vasdino 12 zuvlia so chi line dosta mishto rodimatoria.

O gor kadalesa si so del avri o nätverket ke o myndighet naj len dosta zanglipe aj kompetenso khana avel pe sar for examplo sexualno sor vaj zuvlia so nakhen hedersvåld vaj förtryck.

Jekh anda e zuvlia so si vasdini ando raporto si e Sabina so sas pesor todino andi prostitucia aj sas andi manushikano butchinimata.

- E Sabina phenel ke o pervo djes sar arisli ando Shvedo las te zanel so lat azukherelas. Von tradela ka jekh apartemento aj phende lake ke voj si te bitchinle pes korkoro vaj khamela vaj na phenel e Sabina so chachimasa buchol variso khaver.

Majdur phenel e Sabina sar voj sas pandado ando kher 5 shon aj pala kudo birisarda te nashel aj atunchi voj sas pari aj laki dej ashunda kado voj phenda ke si te mundarela pala kudo ke sas pari pala prostitutcia voj la te rodel azylo numa voj la avslag pe kado asylo.

So del avri o nätverket Etikkkommissionen ando Shvedo si ke zuvlia chi len dosta mishto kherde rodimata pala kudo ke e manush so kheren butchi pe o Migrationsverket naj len dosta kompetenso pa sexualno sor, trafficking aj hedersrelaterad förtryck.

E Anita Dorazio si jekh anda e manush pala o raporto.

- E puchimata naj vorta puchline aj atunchi chi len e vorta atvetoria pe sostar nashlan aj so kherdjilo tuke aj chire glati.

Vi manush anda e organisatcie Amnesty aj o Lolo truchul phenel ka o ekot ke ginde rodimatoria so nas kherde vorta numa ke len pares si te phenen che baro kado problemo si.

Khana o ekot ginel o rodipe so sas pe Sabina von len sama ke but puchimata so si relevantno nas pushle. E Louise Weber so sila e responsibilita pe puchimata pe trafficking ando Migrationsverket phenel kadja pe o rodipe kherdini pa Sabina.]

- Andi uni puchimata o manush shaj rodelas maj mishto. Sar so voj risikulas te si ke boldape parpale pala kudo ke voj nakhla manushikano butchinimos aj prostitutcia aj ke lat sila akhana jekh shav so sas la pala prostitucia aj sar e familja si te len la pala kudo.

Pe o puchipe te si ke kadla puchimata sas te aven gora te shaj lasas asylo ando Shvedo e Louise Weber anda Migrationsverket phenel kadja.

- Jo kadja shaj avinosas kudo me nashtiv te phenav. Me ferdi shaj phenav ke shaj rodamas maj mishto andi uni puchimata.

E Sabina vi la avslag ando Migrationskrisi so chi maladjile lasa ferdi line lengi desitcia pala so ramolaspe ando rodipe so e juriditchno manush vaj juridisk ombud aj o Migrationsverket kherda.

Pala kudo ke e desitcia si gata aj vuchem gindjol e Sabina nashtil te kherel apilatcia numa ferdi shaj mangel te avel chirdino parlape e desitcia te si ke del andre neve surkomstensoria. E sabinake si paro ke nas pushlino sa e pushimata so trubulas.

E Sabina phenel ke kadja surales dukhal te ashunel pala de but bersh anda o but chorimata so voj nakhla ke von del anglal ke sas jekh choro rodipe kherdo. 

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".