Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Nyheter och program på romani

Depopulacia andi komuna Pajala

Publicime fredag 7 november 2014 kl 10.21
So kerdilope palo jekh chon andi Pajala
(4:40 min)
Åsa Allan, planeringschef på Northland Resources, vid dagbrottet i Kaunisvaara. Foto: Ellinor Eriksson/Sveriges Radio.

Nakhals jekh chon sar achadape e buchi thaj e produkcia ando Northland Resources andi Pajala-gruvan. Savi si e situacia akana, thaj sar dikholpe ando anglunipe ka achon vaj ka muchinpe katr e komuna.

Ando gurvbolaget kerena buchi dji ke 500 djene, ando dumutano gruvetablering ando Pajala sas la bare probljemia kaj but manush muchinpe katar o than vaj sas depopulacia andi komuna thaj sa gado kerol kaj e situacia e aglunipaski naj sigurno.

E Åsa Allan si planering shefi ando Northland Resources, voj phenol kaj godola save keren buchi avdjes andi Pajala-gruvan si e persone save chiden thaj save ka pahanaven telje e gruvan. Las amenge dji ke duj kurke te shaj ana e mashine po than thaj te keras ljen parkera.

Odola save kerde buchi te ljen telje sa e mashine chi hachardepe mishto. Chi hacharolpe o manush mishto kana phanve e buchi telje kaj kerde maj anglal. (E Åsa Allan si palenrings shefi ando e Northland Resources ando Kaunisvaara avral e Pajala).

E produkcia achadape 7 oktobria, thaj katar godo djes e drago komuna sa ando stand-by, thaj e vrama e adjukaripeski, phenol e Kerstin Svala savi kerol buchi ando turist birå andi Pajala.

O adjukeripe si pharo, sar te pehene e vrama achilji. Von adjukern, adjukern thaj ka dikha so o adjakeripe ka anol pesa thaj so ka del. Kan lasa pe e buchi vaj o brytningen andi gruvan katr o decebari chon ando 2012 bersh, totalno e investringar gindepe kaj ka den dji ke 10 miljiarde krune.

Thaj gade e kommuna Pajala ljiljape thaj kerda neve 160 komunake khera. O Kurt Wennberg savo sas kommunalråd sar socialdemokrato phenol pe akija situacia savi si avdjes gade.

Ane but bersha dikasa kaj but mausha muchinpe katar e komuna. Akava sas amenege sar jekh pachaipe kaj ka irinolpe e situacia katar o negativno ano positivno.

Angal muchinape e manush akatar akana dikahsa kaj e mansuh mangen te aven andi amari komuna te train. Thajamer terne chi muchinape maj achona te train akate. Numa e ekonomijake problejmia alje but sigo, odolejstar so e chemin so bichinolpe o sastri (järnmalmspriserna) sas but cikni.

O Rolf Digervall kerol sas buchi ando Northland Resources sar jekh enterepenori, thaj kaj e produkacia ka achavolpe telje vov ashunada prekalo o radio. 

Me dljempe gindo thaj phende avilo o agor thaj musja te dama gindo te djas maj dur ando trajo. Chi ljiljem gado sar jkeh shok numa sra tepehen varesavo amal nasvajlo. Djane kaj trubul te kerope vareso thaj aves cera shokovano.

Ke sa jekh vrama, shaj te phena kaj si pe sa si jekh priso, te kerolpe malmbrytning mothoda kaj kerolpe sar te phena jekh rana dukh savi ka ljon vrama te nakhol andi natura.

Musaj te pachas kaj ka avel maj mishto thaj ando jekh nevo gindo. O manush gindola kaj e gruvan ka lacharol sa o probljemo .

Te trais akate andi Pajala trubul o manush te gindol kaj shaj te kerlope thaj te startuinolpe javer bucha. Numa gade si kana trail o manush ande gava. Kana kerdjolpe jekh gade situacia e bare firmenca savore si hamipe thaj phanlje e problejmosa.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".