Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Nyheter och program på romani

Avdive globalno klimako kedipe ando Paris

Publicime måndag 30 november 2015 kl 10.38
Globalno klimako FN kedipe ando Paris
(4:16 min)
Målet med klimatmötet är att begränsa den globala uppvärmningen till två grader. Foto: COP21.
1 av 2
Målet med klimatmötet är att begränsa den globala uppvärmningen till två grader. Foto: COP21.
Sveriges chefsförhandlare Anna Lindstedt är säker på att det blir ett nytt klimatavtal i Paris. Foto: Marie-Louise Kristola/Sveriges Radio.
2 av 2
Sveriges chefsförhandlare Anna Lindstedt är säker på att det blir ett nytt klimatavtal i Paris. Foto: Marie-Louise Kristola/Sveriges Radio.

Avdjes ljolpe o baro FN:s kedipe pa o klimato, COP 21 ando Paris. Ande duj kurke 195 thema ka zumaven te ljenpe kan pa jekh nevo klimako kontrkato, savo si o angluno so kerdape palune 20 bersh, o gindo si te na vazolpe maj dur e phuvaki temperatura, dji ke 2 grader.

E Shvedosko shefo pa e negociacie e Anna Lindstedt adjukerol te kerolpe jekh kontrakto, thaj te na avol sar so sas ando klimkao kedipe ando Köpenhamn 2009 bersh.

Me zoralje pachav kaj ka kerolpe jekh kontrakto, odoljestar so o efekto si diferentno se so sas maj anglal. Avdive o efekto kaj parovolpe e klima dichol maj mishto, thaj sa kava kerol kaj e lumake thema kamen te kern jekh kontrkto, odva dichol sar e bare aktoria ljiljpe te keren buchi ko jekh than mashkar peste, von vazlje upre intreso thaj bilateralno buchi. Dikaha kaj e USA, Kina thaj vi e India presentiridje piro klimako plano.

Sa kava kerol kaj shaj te kerolpe jekh kontrakto pa e klima. Mashkar e 195 FN-thema, 176 them dlje piro pklimako plano so mothol kaj si but mishto.

Faktum si kaj but thema presetirine piro klimako plano saven chi sas maj angala ando internatinalno levelo, akava si but pozitivno ando akava kedipe ando Paris. Sar exemplo vorbis pa e thema sar so si o Sudan, Egypten thaj Bolivia.

E baravalje thema vi phenda kaj ka den zutipe maj chorolej thmenge te shaj realizuinen pire plania, sar exemplo gindo si te dolpe dji ke 100 miljiarde dolaria ando sako bersh dji ke 2020, numa si varesave thema save chi pachan pe godo.

Sostar si gade baro interso akana?

E vorbimata djan te peravolpe telje 2 grader, te na mukholpe maj but avri o koldioxid te na vazolpe upre e phuvaki tempertura. Te na kerdape buchi pe godo e temperatura ka avol maj bari thaj o efektia ka dichon gade kaj ka avol extremno vreme bare balvalanca, zoralje tato shuki phuv thaj ande varesave thana bare brshima vaj paj ande but thema phenol o Gustav Strandberg savo si klimatforskare ando SMHI.

Me gindiv kaj seiozno ka avol but bi lachi vrama, shaj pahre si te mothas ande detaljer sar ka avol numa djana kaj ka avel maj tate savo ka kerol maj baro stres ando globalno luma thaj vi ande politikani skala.

So chachimastar konkretno ka kerolpe ando Paris?

Maj angal avdive e statoske regerings shefia ka putren o kedipe te dichon, maj dur ka vorbilpe pe sa e proposlai ande 52 riga save trubun te hramonpe telje, thaj palo kodo e oficialne persone kotar e sa e thema ka vorbin pa e formuleringar thaj 11 decembrosa adno paluno djes ka avol gata jekh globalno klimako plano savo ka hramon sa thema.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".