Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Nyheter och program på romani

Historicno sveditsko krechunosko habe

Publicime tisdag 22 december 2015 kl 13.57
Krechunosko habe.
(6:20 min)
Foto: Leif R Jansson/TT
Foto: Leif R Jansson/TT

Fajma si tut jek shinka ando bov khere, vaj kam safsjom chi inkres o krechuno taj chi kames te zanes pa intregi habenata kaj shon avri pe sveditsko krechunoski mesala.

Sar te na avel pares si te na dikes e histeria kaj si ande habeske bolti kana pashol o krechuno.

Ale sostar si o habe kade vazno aj mindig kade sas?!

Piras krujal ando Nordiska museet pare djes angla o krechuno. E Lena Kättström kaj si etnologo taj skiritorkinja sikavel amenge o drom. Voj skirisardas e kevnja God jul. Från midvinterblot till Kalle Anka. Voj zanen but bajura pa e svedistka djes, maj but pa krechuno.

Kathe opre biris te dikes o maj purano patreto kaj si amen sar inkrenas o krechuno kana agoriaspe e vrama ando 1700- bersh ando Svedo. Aj biris te dikes ke julpynt pravie nas, chi soski hoinka, chi sosko mikolajo.

Habe taj pipe sas taj jek cera khas pe puf aj kade beshenas aj kelenas pe krechunoske kelimata.

Perdo vrama zipun kerdjilas o mikelajo taj e presentura taj e memela po advento jek kotor anda sveditsko krechuno sas o habe taj o pipe kodo so sas maj vazno, penel e Lena Kättström Höök. Aj tela medeltiden kana o Svedo inke sas jek katolitsko them, kezdina aba e habesa karing e Lucia. Bari pachiv kerenas taj pala kodo posto inkrenas zi kaj o krechuno. Aj but anda kodo so hanas pe kodi vrama han zi adjes.

Kotar si amen o Lutfisken taj o doppet i grytan. Kodo si postovo habe. Masio slobodo sas te has, aj o lutfisken aba opral 1000 bersh si, ale lel te hasajvel ke e maj terni generacia paruvel les avri po laxo. Aj doppet i grytan si o buliono kaj ashol pala e skinka. Ande purani vrama kidenas pe sa krujal e piri aj bolenas o manro ande buliono.

O krechuno si vi jek vrama pe guglimata. Dadlar taj marzipano, karamelo /knäck taj pendeha si purani tradicia. Kana kerdjila o 1800 bersh avilas andre o djävulskatten kaj palakodo busholas lussebulle. E lussebullen avel anda Njamco taj Hollando.

- Aj e pepparkakor sas medecina po medeltiden. Lasie medecina sas pe but bajura. Shaj anda kodo o manush kerdjol lasio kana hal le. Intrego bersh hanas pepparkakor ale varisar kerdjilas pe kade ke feri po krechuno hanas len.

Vi o alkoholo si vazno po krechuno. Kado biris vi de dikes pe statistika katar o Systembolaget. Jek miliono litri maj but bikindjol e bera angal o krechuno. O alkoholo ande historia mindig sas koplovano kana sas sunti djes, penel e Lena Kättsröm Höök. Sostar si kade pares si te zanes, ke adunchi sar vi adjes sas vi jek chori rik kana pes za but bera. Ale pe uni thana ando Norden nas len kaver posibiliteta kan inkrenas o krechuno.

- Penas o krechuno. Kade kerenas. Chi zanas ash kade but sar inkrenas o krechuno ando Svedo ale ando Norvego zanas ke penas beri aj vi ke sas len pravo po medeltider ke musaj sas te keren mängdo bero aj te na na musaj sas te pochinen strafo. Aj malavenas e puhara aj penenas "till ars och fridar"= för god årsväxt och frid kade ke sar varisoski tolah sas ke penas te avel o nevo bersh bahtalo.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".