Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Nyheter och program på romani

Neve taxake regulia keren efekto pe chi ekonomia

Publicime tisdag 29 december 2015 kl 11.39
Arturo Arques, privatekonom ando Swedbank.
(4:15 min)
Foto: Christine Olsson/TT
Foto: Christine Olsson/TT

Dji ke 70 neve regulia ka parovenpe ando skatte-taxa sistemo, thaj ka ljenpe buchas and nevo bersh savo ka kerol efekto bute djenege andi privatno ekonomia.

Shaj te avel cera plus thaj vi ka avel cera minus andi chiri privatno ekonomia. Numa adjukerolpe maj but te avol maj mishto andi kherski ekonomia ando 2016 bersh kaj adjukerolpe te avol maj but love andi posechi kotar e 250 krune dji ke 14-15 000 krune ando chon. Akava mothol kaj ka avel cera maj mishto phendas gade o Arturo Arques privatekonom ando Swedbank.

Sa akava efekto kerol odoljeske kaj ka vazolpe e pochin e bucharnenge, kaj ka avel maj cikne ränte thaj kaj e chimin ka peren telje ando 2016 bersh, kerol te avol maj mishto privatno ekonomia.

Numa ando 2016 bersh vi ka aven neve paroimata ando sakttosko sistemo save ka kerol efekto ando nevo bersh pe chiri ekonomia. Odola save ka njerin pe neve regulia si e familjia chavorneca, bucharne save na ljen bari pochin thaj e nasvalje.

O skatto peravolpe telje e penziake, sa odoljenge save si dji ke 20 000 krune ando chon, e granica ke nasvaljengi inshuransa hasvol, thaj e medicina avol bi lovengo savorneg saven si tela e 18 bersh, so o Arturo Arques dikhol kaj ka zutil bute familjien chavorneca.

Te sas tu jekh chavoro so si nasvalo thaj trubul ljeske medicina sako vrama vaj te san korkori e chavorneca ka zutil but andi privatno ekonomia akala neve regulia te ljes medecina bi lovengo, phenol o Arturo Arques privatno ekonomo ando Swedbank.

E persone sav nashaven andi privatno ekonomia pa e neve regulia si e kas si vordon, ko kamol te renovirinol piro kher thaj kas si bari pichin andi piri buchi. Ando 2016 bersh bajarolpe o skatto pa e benzina thaj e personeneg save ljen pochin maj ut se 50 000 krune ando chon. Ke sa jkeh varama peravolpe telje o rot-avdraget kotar o 50 ande 30 procentia thaj o rut-avdragstaket ka avol numa dji ko 25 000 kronor e personenge save si telal e 65 bersh. Thaj kava ka astarol bute djen save si mashkarutni ekonomia ando them.

O Arturo Arques pheno kaj uzlao odova kaj peravolpe o rut thaj rot-avdragen shaj te nakhavolpe po cera maj kolaj e khereske ekonomijake te na ss gade kaj musja te pochine maj but taxa ando buchi vaj sar pushol jobbskatteavdraget.

2016 bersh ka avol vi jekh nevi familjiaki politika, kana cholpe andre o trito dadesko chon te avol pire chavenca, kan ko sa jkeh vrama crdolpe telje o vårdnadsbidraget.

Thaj e condicie te kerolpe privatno shparibe e penziake ka avol maj chores, kana o shajipe pa o avdragsmöjligheten ljolpe telje. Sa jekh pharipe ka kerol vi e idelane organizacienge kana vakera pa o taxako rabat.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".