Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Nyheter och program på romani

Opral e 80 thele phandade campura desar 2013

Publicime måndag 11 april 2016 kl 09.13
"Ferik kamas jek legalno than"
(3:24 min)
Bilden visar Alexandrina Brebenel, från Rumänien, som sitter på trapporna vid Stadshuset i Malmö och demonstrerar med kravet att kommunen ska anvisa en laglig boplats. I bakgrunden syns demonstranternas banderoller. Foto: Anna Bubenko/Sveriges Radio.
Alexandrina Brebenel kamel jek legalno than kaj shaj ashel katar o Malmö. Foto: Anna Bubenko/Sveriges Radio.

Maj thele 83 campura sas thele phandade le romane Eu-migrantonge ande shvediska komuni desar o 2013-bersh.

Kado sikhavel jek nevo rapporto katar o Raoul Wallenberg-institutet pe manushikane chachimta ando Lund thaj ande Södertörns högskola.

Angla foroske kher vaj o stadshuset ando Malmö demonstrulisarde o paluno kurko Eu-migrantura, thaj mangenas zorasa ke e komununa te del le jek lagalno than kaj von shaj inkherdzon. But anda lende trajinas nagla kodo po Sorgenfrilägret, kaj e komuna shusarde ando november shon o paluno kurko, ke o campo sas dhiklo dosta sanitarno manusheske te trajij kothe.

- Ame kamas jek campo, akarso, ferik jek than kaj shaj avas thaj te thovas ame, phenlas o Constantin Minel, jek anda le demonstrantura po than angla forosko kher ando Malmö.

Desar o 2013-bersh kherde shvediska komuni maj thele 83 vräkningar vaj ke shude Eu-migranton avri pa thana kaj inkherdzonas, sikhavel jek rapporto anda Raoul Wallenberg-institutet ando Lund. Thaj o atevto pala kado sas maj butivar ke nas dosta saniternie vaj uzes kothe po than.

Ferik ke sa kadi vrama chi das le komuni le chorore migranton uzo paji thaj toaleti, kaj si jek manushikano chachipe, kaj troujas tal sakone manushes. Le Shvedoske musajij te kherel kado, vi chorore manushenge kaj si kathe temporarnie, kade acharel e professorka e Martha Davis anda Raoul Wallenberg-institutet.

- Zurales chorore manushenge kaj chi birin te den peske rada jekzene, si jek musajipe la komunake te den kodi possibilita, phenel e Martha Davis.

Kado musajipe vaj kravo shaj e komuna kherel ke den kadale manushen jek campingosko than, phenel e Martha Davis. Sar unji kaj alosarde te kheren.

Ferik ke jek kasavo musajipe vaj kravo pe komuni naj, acharel o Martin Valfridsson, phurano natinalno kordonatoro vaj samordnare pe chorora EU-migrantura. So si musaj si te kheres te avel paji thaj pajeske systemura le citizentonge thaj kodolenge kaj si le permisija te ashen ando them vaj uppehållsrätt.

- Ke le Shvedos si te avel kadi relatia intregone Europake citizentonge, atunchi angla ma chi zal kade dur o Shvedisko musajipe vaj skyldigheten, phenel o Martin Valfridsson.

Ferik ke e proffesorka Martha Davis acharel ke le but thana kaj sas le manush avri shude pa lende sikhavel ke kado mentaliteto chi inkherdzol. Ande but fallura kaj voj studiolisardas sas sa kodol manush shudine avri butivar.

O Shvedo shaj shudel avri Eu-citizenton kaj ne realnie shon presso po systemo vaj kaj chi birin jekzene te zarobin love thaj kaj naj lenge slobodo te aven kathe. Kado shaj avilov legalnie, feri ke naj o maj lasho atveto, acharel e Martha Davis.

- Atunchi chi birin te phenen ke zumaven te mukhen manushen te meren ando bokh, ke chi den le lenge fundamentalni manushikane chachimata. Kado naj slobodo, phenel e professorka e Martha Davis anda Raoul Wallenberg-institutet.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".