Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Nyheter och program på romani
(5:23 min)
Gymnastika zutij vi po demens
Publicerat tisdag 2 maj kl 13.54
Två kvinnor springer på löpband.
Foto: Sang Tan/TT

Kana o manush kherel treningo, inkrej kontrolla pe pesko kolestorolo cinjarel e risika pe ileske- thaj vunenge nasvalimata.

Ferik ke kado shaj vi del effekto pe manusheski godji kana phuros, sikhavel jek nevi studia ande gazeta JAMA.

E teoria ke si jek phanglipe mashkar ileske- thaj vunenge nasvalimata thaj demesko naj nevi thaj si rhodime dosta lungo vrama. Ferik ke akanak si kadi teoria zurardi katar jek nevi studia, phenel o Ingmar Skoog, professoro ande psykiatria thaj sherutno ando AgeCap kaj si ando Göteborg.

- E studia sikhavel kodo so gindosarasas de lungo vrama ke vunenge nasvalimata vaj kärlsjukdomar sar kaj bushon, ande maj uche bersh shaj vazden e rizika po Alzheimers nasvalipe, phenel o Ingmar Skoog professoro ande psykiatria thaj sherutno ando AgeCap.

Le rhoditora kaj so kherde e studia registrulisarde risikake faktorura kana avel kaj le ileske- thaj vunenge nasvalimata, kaj majbut sar 300-patientura opral e 40-bershengo. Kado sas sar exemplo sar pa fetma, ucho kolestorolo, uchi cisnienie rateski vaj blodtryck thaj sivari.

Le rhoditora pala kadi nevi studia pala majbut sar 20-bersh dikhle pe kadal 300 patientura, thaj pe lengi godji la metodasa kaj so bushol PET-undersökning, o resultato sas ke khidas pe amyloid buthesa majbut kodolenge kaj sikhade ke si ande risika pe ileske- thaj vunenge nasvalimata thaj opral e 40-bershenge.

Ferik ke so znachij kado shaj o manush pushel?

Amyloid si jek proteina ande godji kaj si phangi kusa plakieta vaj plack ande godji thaj o Alzheimers nasvalipe. So majbut risikake faktorura sar exemplo fetma, ucho kolestorolo, uchi cisnienie rateski vaj blodtryck thaj sivari sas sikhade kata le patientura kaj so shuben le manushen majbut ande risika kana avel kaj ileske- thaj vunenge nasvalimata, so maj bari sas e riskia kana avel kaj amyloid ande kadale manushengi godji, e proteina pala nasvalimata sar Alzheimers.

Thaj o problemo kana avel kaj Alzheimers thaj e proteina amyloid ande manushengi godji si ke majdur naj jek lashi zutimaski metoda te len thele amyloid plakieta anda godji kana las te khidelpe. Ferik ke so ferik birij te kherel o manush si te lel sama tena khidel pe anglunimastar, phenel o profesorro Ingmar Skoog.

- Kodo so si mishto le ileske si vi mishto la godjake. Anda kode si zurales importatno o manush te lel sama pe pesko blodtryck, vaj uchi cisnienie rateski, te lel sama tena avel thulo, te inkres o kolestorolo thela kontrola, te kheres varesavi gymnastika vaj fysicno aktviteto thaj kade. Kadi studia ferik zurarel kado majdur.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".