Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Nyheter och program på romani
(4:22 min)
Romano revolto 16 majo 1944
Nevo kerdo onsdag 17 maj kl 10.43
Publicime onsdag 17 maj kl 10.43
"Historia Holocaust pa e Roma"
1 av 2
"Historia Holocaust pa e Roma"
Domino Kai
2 av 2
Foto: Privat

Intregi le Eu:soske membrovi thema musaj te keren erkänna o mudaripe pe rom kaj sas tela dujto lumako maripe, te shaj aba ashadjol e diskriminacia, skiri e Bodil Valero (MP), EU-parlamentariker taj o Domino Kai, kaj zanel pe pa nationella minoriteter.


O 16 majo sas o djes kana e rom ando Auschwitz II - Birkenau kerde revolto karing le njamcicska SS- ketani.

Na but manush zanen ke feri le rom kerde revolto karing le nazistura taj e fasistura ando Auschwitz II taj vi ando lageri Jasenovac ande Kroatia. O maj znano revolto sas ande Polska 16 majo ando 1944 bersh.

Adjes chi zanen but manush so nakle e rom tela dujto lumako maripe. E rotitora/forskare chi sikade chi sosko intresso te kiden andre testimonia romendar kaj trajisarde perdal o maripe. Kevni naj but pa kado taj zurales cera historichno rotipe. Na intregi rom kaj sas transportovani ando o Auschwitz sas gazovani. Uni sas shutine ando »zigenarlägret« aj kothe beshenas vi chavora mursh taj zuvla sa kethanes.

E rom musaj sas te keren phari buchi, aj kerenas pe lende medicinicni experimentura aj tortura. O Doktor Josef Mengele:osko dujto anav sas »dödsängeln«, taj voj mindig alojas romen te kerel experimentura pe le, maj chavoren kaj but anda lende sas ketesha, e experimentura butivar kerenas kade ke merenas e manush.

E nazistura planulinas o 16 majo ando 1944 bersh te mudaren sa le romen kaj ashile ande sobi gazosa. Ale e rom kerde bari opozicia karing le nazistura. Karing 6 500 rom zangle avri so kamenas te keren le nazistura aj kerde barikada ando »zigenarlägrets« aj po agor dine pe pacha le SS- ketani ke darajel ke e opozicia shaj avla vi pe kaver kotora ando lageri.

O 16 majo si sako bersh inkerdo sas o djes kana e rom kerde opozicia.

O förintelsen vaj sar kaj penel pe romane »Sa o Mudaripé« si jek kotor anda manushikani historia kaj naj feri bisterdi adjes feri ke but manush penen ke kodo shoha chi kerdjilas pe.

Aj kana si kade, zal o rasimo taj o antiziganism maj dur. Te achrdon le manush so kerdjilas pe le romenca avilon vi maj letko te hasajvel o antiziganismo.

E rom kaj trajinas tela kodi vrama aj kodol kaj mule chi line zi adjes kompensacia anda so nakle. Ale jek cino udut si. 15 aprilo ando 2015 bersh alosarde ando Europaparlamentet jek Romaresolutionen kaj kerde te avel o 8 aprilo jek internationalno romano djes aj na feri jek nationalno djes, aj o 2 augusti si jek memoraciako djes le romenge kaj nakle o sa o mudaripe.




Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".