Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
En mix av de hetaste personerna och nyheter från jordens alla hörn.

Chatt med Stefan Ingves 29/3-10

Publicerat måndag 29 mars 2010 kl 10.44
Riksbankschefen Stefan Ingves. Foto: Scanpix
När kommer räntan att höjas? Det undrade många när Riksbankens chef Stefan Ingves chattade med P4 Extras lyssnare. Läs hela chatten här:
moderator:Nu öppnar vi chatten med Riksbankschefen Stefan Ingves. Välkomna med frågor!
Max:Hur stor del har du i finanskrisen? Kunde ni gjort annorlunda med räntan till exempel?
Stefan Ingves:Den här gången kom finanskrisen från annat håll. I Sverige har det gått ganska bra men vi har påverkats i alla fall eftersom svenska banker lånar mycket utomlands. Hur vi skall hantera det framöver för att få ner riskerna funderar vi på som bäst tillsammans med många andra på olika håll i världen.
Niklas:Är ni mycket ihop med er dotter Linnea även om ni lämnade bort henne när hon var 10 år.
Stefan Ingves:Ja vi pratar ofta på telefon och träffas en gång i månaden, till lov helger osv.
Roberto:Hej, tack för att bra program. Jag undrar till vilket ränteläge som riksbanken anser vara "sunt". Finns det något balansläge? Eller är det bara "dagsfärskt"?
Stefan Ingves:Ränteläget beror på den allmänna ekonomiska utvecklingen och på hur mycket priserna stiger. I normala fall kan man räkna med en inflationstakt på ungefär 2 procent, om räntan då är ca 4 procent och ekonomin utvecklas normalt är det en slags genomsnittlig sund ränta. Sen kan det naturligtvis också alltid, som nu, finnas ganska stora variationer.
Fredrik:Hur mycket kommer ni höja räntan nästa gång?
Stefan Ingves:Nästa räntemöte är den 19 april med presskonferens den 20 april. Jag kan inte ta ut saker och ting i förskott vi är ju sex personer som skall prata ihop oss, så du får vänta med besked till den 20:e.
mats:kan ränta ligga på 4% effter sommaren
Stefan Ingves:Vi tror att det tar flera år innan vi når den räntenivån. På vår hemsida,www.riksbank.se, finns en kurva som visar vad vi tror om den framtida räntan.
Agnes:Hej Stefan, jag går i husköpartankar. Hur hög räntan kan bli de närmaste tio åren?
Stefan Ingves:Oj, det är långt in i framtiden. Vi räknar med en normalränta kring 4 procent, ibland över och ibland under. Till det skall man sedan lägga bankernas räntemarginal för att få en uppfattning om bostadslåneräntan.
Anna:Hej tänker du ofta på att du har mycket makt över folks ekonomi?
Stefan Ingves:Jag är väl medveten om att våra beslut påverkar många. Därför försöker vi, i en osäker värld, alltid fatta så bra beslut som möjligt och också berätta om varför vi fattar ett visst beslut.
Tommy Jakobsson:Hej Jag funderar ofta på hur lång horisont ni tänker i när ni sätter räntenivån eller säger att ni ska. Och varför flagga för ändringar? Tommy
Stefan Ingves:Våra prognoser sträcker sig tre år in i framtiden. När man ser tre år framåt blir det alltid mycket stor osäkerhet mot slutet av prognosperioden. Vi tycker att det är viktigt att tydligt berätta vad vi tror om framtiden trots osäkerheten. Det har vi alla har nytta av, också om vi kan ha fel ibland. Ingen tjänar på att vi är hemlighetsfulla.
Ingemar Svangre:Hej Stefan, När det gäller villalån, så har många slutat amortera p.g.a att taxeringsväderna har stigit mycket, spec i kustområden.Är det en risksituation i framtiden, att tro på att värdet ligger kvar ? Mvh / Ingemar
Stefan Ingves:Var och en måste själv avgöra vilka risker man vill ta givet den egna ekonomin, och lån måste betalas tillbaka förr eller senare. Själv har jag alltid valt att amortera.
Peter:Finns det några tankar på ett "cashkort" som drivs av riksbanken, för att undvika att det dör ut på grund av affärsbankernas avgifter för konsumenter och handlare?
Stefan Ingves:Cashkort är inte en fråga för Riksbanken, vi håller oss till sedlar och mynt. Ett intressant steg i den riktningen är det kort som riksgäldskontoret och en rad kommuner börjat ge ut för att hantera en del utbetalningar. I takt med den tekniska utvecklingen får vi säkert nya betalformer. Viktigt är då att varje betalningstyp bär sina egna kostnader.
Roger:Hej Stefan Eftersom den ekonomiska återhämtning för EU-land verkar stanna upp ( pga Grekland Portugal m.fl.) så borde efterfrågan fortsätta stimuleras genom låga räntor. Vore det inte farligt att stoppa upp stimulansen av ekonomin genom att höja räntorna nu?? Är det en riktig analys. Undrar Roger
Stefan Ingves:Vad vi ser framför oss är gradvisa räntehöjningar under flera år framåt. På så sätt hanterar vi både inflationsmålet på 2 procent och en gradvis återgång till en mera normal konjunktur med stadig positiv tillväxt och en lägre arbetslöshet än idag.
Sigge:Vilka faktorer är det som påverkar att ni respektive bankerna kan ha så olika uppfattning om när och till vilken nivå räntan bör förändras. (tycker du är mycket trovärdig i din roll)
Stefan Ingves:Att blicka in i framtiden är inte så lätt. Därför finns det alltid många olika åsikter om hur den ekonomiska utvecklingen kommer att te sig. Men samtidigt är det viktigt att notera att skillnaderna oftast inte är så stora även om debatten kan vara ganska livlig.
Laila Jonsson:Varför väljer man att göra nya myntenheter nu. Ponera att vi har folkmröstning om EMU och övergår till euro. Är det inte oekonomiskt så säg?
Stefan Ingves:Både våra mynt och sedlar är vid det här laget gamla och omoderna. Också här sker det en teknisk utveckling som vi behöver ta hänsyn till. Fattas det beslut om euron, ja då avbryter vi hela projektet och inför euron i ställlet, men vi kan inte sitta och vänta eftersom våra sedlar och mynt faktiskt behöver bytas ut.
Anders:Hej Stefan. Vad är målsättningen med Sveriges statsskuld? Är det bara politiska beslut som ligger bakom hur stor den skall vara? För mig låter över 1.1000.000.000 väligt mycket, samtidigt som man läser att det motsvarar "bara" c:a 38% av BNP. Vad anser Du?
Stefan Ingves:På 90-talet var vår statsskuld nästan dubbelt så stor i förhållande till BNP. Det finns ingen regel som säger hur stor skulden kan vara men kring 40 procent är en bra siffra om man vill vara på den säkra sidan. Det har ju också tagit oss många år i Sverige att komma dit så nuvarande nivå kan det nog vara bra att ungefärligen hålla fast vid.
Stefan Ingves:Hej och tack för visat stort intresse för penningpolitiken och vad som sker i svensk ekonomi.
Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".