Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
En mix av de hetaste personerna och nyheter från jordens alla hörn.

Bouppteckning - så funkar det

Publicerat onsdag 27 oktober 2010 kl 14.42
Invånarna i Lidingö får mer pengar i plånboken 2011. Foto: Scanpix.

När någon närstående går bort är det inte bara sorgen över den bortgångne som ska tas itu med. Utöver begravningsarrangemang med blommor, kista och mottagning finns även den juridiska biten.

Och det är lätt att förvirra sig i den juridiska djungeln,

Richard Austadius, P4 Extras jurist reder ut det viktigaste som man bör känna till om en bouppteckning.

I P4 Extra börjar vi från grunden - så fungerar en boupptäckning:

Bouppteckningen, vilken är det första steget i boutredningen, utgör underlag för bodelning/arvskifte, för­valtning och avveckling av dödsboet.

I bouppteckningen anges boets tillgångar och skulder per dödsdagen. I bodelningen/arvskiftet fördelas den behållning som föreligger i döds­boet vid tidpunkten för den faktis­ka fördelningen. Denna bobehållning är oftast inte densamma som redovisats i bouppteckningen.

Bouppteckning - så funkar det:

En bouppteckning ska enligt lag förrättas inom tre månader efter dödsfallet och får inte förrättas av dödsbodelägarna själva. Bouppteckningen ska inges för registrering hos Skatteverket senast inom fyra månader från dödsdagen.

Skyldigheten att förrätta bouppteckning kvarstår även efter att arvs- och gåvo­skatten slopades den 1 januari 2005.

I bouppteckningen ska förtecknas vilka som är dödsbodelägare och efterarvingar.

Dödsbodelägare kan vara maka, sambo, arvingar och universella testamentstagare. Även efterarvingar genom testamente eller till tidigare avliden make, vilka alltså inte är släkt med den avlidna, kan ingå bland dödsbodelägarna. Med efterarvinge menas den som skall få arv först när någon annan arvinge eller testamentstagare avlidit.

Samtliga dödsbodelägare och efterarvingar ska i god tid underrättas om tid och plats för bouppteckningen.

I bouppteckningen ska den dödes tillgångar och skulder antecknas och värderas som de var vid dödsfallet. Var den döde gift skall båda makarnas tillgångar och skulder antecknas och värderas var för sig. Även uppgifter om livförsäkringar skall antecknas. Under vissa förutsättningar skall även sambos tillgångar och skulder antecknas och värderas.

Till bouppteckningen ska bl. a testamente bifogas om sådant finns. Testamentet blir gällande först när det godkänts av de lagliga arvingarna eller vunnit laga kraft på annat sätt.

Beroende på bl.a delägarkretsens storlek, komplexiteten och omfattningen av boets tillgångar och skulder kan tiden för färdigställande av bouppteckningen variera.

Bouppteckningen gäller som civilrättslig behörighetshandling för dödsboet mot tredje man. Den utvisar vilka som är behöriga att förfoga över, och avsluta, dödsboets tillgångar inklusive bankkonton mm.

Ägde den avlidne fast egendom eller bostadsrätt, krävs en registrerad bouppteckning för att överföra äganderätten till dödsboet/arvingarna eller annan.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.

Användarkommentarer

Nedanstående kommentarer kommer från användare och är inte en del av det redaktionella innehållet. I och med att du skickar in en kommentar bekräftar du också att du accepterar våra regler för kommentering
Du kan kommentera anonymt. Vill du inte uppge din e-post kan du därför skriva in en påhittad t ex ”intejag@example.com”

Visa fler
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".