Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
En mix av de hetaste personerna och nyheter från jordens alla hörn.
Nyheter

Vad gör vi med alla "nya" sorters sopor?

Publicerat tisdag 22 februari 2011 kl 13.55
"Vi funderar på sopor mer än vi tror"
(4:47 min)
1 av 3
Plastpåstorkare, lumpull och färdigt lapp och laga-kit. Foto: Mats Landin, ©Nordiska museet
2 av 3
Skafferiväska, kaffekopp och knäbyxa. Foto: Mats Landin, ©Nordiska museet
3 av 3
Vad gör vi med alla ”nya” sorters sopor som uppstår när vi källsorterar? Foto: Erik Ottoson Trovalla, ©Nordiska museet

Tiderna har förändrats. Förr handlade skolslöjden om att lära flickor lappa och laga. Man hade mer tid att rå om sina ägodelar. Ett nödvändigt ont och en självklarhet för materialet var dyrt. Det är precis tvärtom i dag.

Nu slänger vi hellre och köper nytt än lappar och lagar.

Synen på sopor har förändrats

Lena Landerberg, utställningsproducent på Nordiska museet berättar om hur vår syn på våra ägodelar har förändrats. Speciellt de som slits och går sönder.

Många har frågor kring var en viss typ av sopor hör hemma.

När vi inte vet var vi ska göra av våra glödlampor och gamla resårbottnar brukar det oftast sluta med att vi kanske kör ut saker till sommarstugan.

-Vi har många platser och utrymmen i vår vardag där vi förvarar saker som vi nog ändå vet kommer slängas. Där låter vi prylarna "svalna", men egentligen så har vi redan slängt dem.

Känns det igen?

Konsumtionstakten har ökat

För 150 år sedan var konsumtionstakten lägre och soporna ingick i ett naturligt kretslopp.

Men att vi funderar över sopor är verkligen ett tecken på samtiden. Förr skötte vi återvinningen hemma. Det var ett annat samhälle.

-Skolslöjden handlade om att lära flickor lappa och laga. Man hade mer tid att laga, och materialet var dyrt. Det är precis tvärtom idag, berättar Lena på Noridiska museet.

Sopor i hemmet

Sedan har de flesta av oss dagligen de små besluten vid diskbänken där vi itne alltd är säkra på vad som hör hemma var.

-Filmjölken är slut. Vad gör man då? Skölja ur och sortera? Det är sådant som inte är självklart. Men varför är det inte självklart och hur kan man upplysa om den frågan menar Lena Landerberg på Nordiska museet.

Lappa och laga eller slita och slänga

Hushållssoporna utgör i dag 5 procent av allt avfall i Sverige. Hälften av hushållssoporna går till förbränning, men nästan 35 procent materialåtervinns.

-Det är en bra siffra, menar Lena Landerberg.

Och enligt Nordiska museet så är det i dagsläget bara 1 procent som går till soptippen.

-I min barndom åkte man ju till tippen med det mesta.

Utställning på Nordiska museet

Mycket av det vi gör oss av med är varken trasigt eller obrukbart. Vi har bara tröttnat, eller så har vi helt enkelt inte plats.

På Nordiska museet i Stockholm har man nu dragit igång en utställning som handlar om vår inställning till våra sopor.

Fråga

Lumpull, knäbyxor och plastpåsetorkare

Plastpåstorkare, lumpull och färdigt lapp och laga-kit. Foto: Mats Landin, ©Nordiska museet

Sophistoria: Förr var det självklart att lappa och laga. Det handlade inte om att man var fattig eller rik eller om det var 1800-tal eller 1900-tal.

Nordiska museet ställer ut saker som kanske hade blivit sopor. Sakerna är minnen som berättar om hur vi levt och bott i Sverige från 1500-talet fram till idag.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".