Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/
En mix av de hetaste personerna och nyheter från jordens alla hörn.

Korruption kostar miljontals liv

Publicerat lördag 20 september 2014 kl 14.30
Walan: "Pengarna hamnar i skatteparadis"
(5:46 min)
Organisationen One försöker påverka G20-länderna till större insyn i bolag. Foto: One

Flera tusen miljarder kronor försvinner ur världens fattigaste länder varje år. Det är pengar som skulle kunna rädda många miljoner människors liv. I helgen hålls ett G20-möte i Australien och organisationer försöker nu få världens största ekonomier att ta krafttag.

Korruption, penningtvätt och moraliskt tveksamma affärer gör att enorma summor pengar försvinner från u-länderna varje år. Det rör sig om 1 000 miljarder dollar, alltså 6-7000 miljarder kronor vilket den ideella organisationen One Campaign kommit fram till i en rapport.

– Det är mycket mer än det bistånd de får, säger Tamira Gunzburg på One Campaign till P4 Extra.

Det är pengar som enligt dem skulle kunna rädda 3,6 miljoner människors liv i världens fattigaste länder, om de istället användes till exempelvis sjukvård. Ytterligare över fyra miljoner människors liv i något rikare länder skulle kunna räddas. 

Man har länge pratat om hur korruptionen specifikt i de här länderna urholkar deras ekonomier. Men penningtvätten och de svarta eller grå affärerna sträcker sig utanför u-länderna och in i den rika världen, som Europa och USA.

– Korruption är bara en liten del. Avsaknad av information eller vettig bolagsbeskattning är ett större problem, säger Magnus Walan, senior policyrådgivare på det svenska biståndsorganet Diakonia.

– Vi i den rika världen har mycket pengar som hör hemma i dessa fattiga länder, säger Tamira Gunzburg.

Diakonia, liksom One Campaign, vill se en större genomskinlighet när det gäller bolag i olika länder. De vill att världens rika länder enas om ett register där man tydligt ser vilka som äger bolagen, och att informationen i registret delas mellan länderna och är tillgänglig för vem som helst att läsa.

– Om alla jobbade tillsammans och utbytte information skulle det vara lättare att spåra de som försöker föra ut pengar, säger Tamira Gunzburg.

Det är en fråga som EU och den internationella organisationen OECD på sätt och vis redan driver, även om det primära syftet kanske är att få tillbaka skattepengar som försvinner ur medlemsländernas statskassor. Men om fattigare länder som till exempel Zambia inte inkluderas och får tillgång till samma information, så hjälps den inte av det.

Även ett par av Sveriges grannländer har tagit steg mot större insyn i bolagen. Men enligt Magnus Walan gör Sverige inte mycket för att gå mot samma utveckling.

– Det man hör från Bryssel är att Sverige inte är pådrivande, snarare tvärtom, säger Walan.

Diakonia har tidigare gjort en enkät med de svenska riksdagspartierna, SD undantaget. Politikerna hade uppfattningen att Sverige arbetade för mer insyn. Men när de intervjuat finansdeprtementet blev deras bild en annan.

– När man tittar på detaljerna vill Sverige begränsa insynen, säger Walan.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".