Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Sametinget kräver erkännande av samisk rätt

Publicerat onsdag 20 oktober 2004 kl 13.21

Det är ingen idé att fortsätta arbetet med jakt- och fiskeutredningen om inte staten erkänner att samerna äger sin jakt- och fiskerätt. Det är budskapet i ett uttalande från sametinget som antogs vid plenum i Klimhpie/Klimpfjäll på tisdag. Renägarförbundet deltog inte i beslutet.

Frågan om vem som äger jakt- och fiskerätten i fjällen har varit en symbolfråga ända sedan sametinget inrättades.I samma veva släpptes nämligen småviltjakten fri - ett konfiskerande av den samiska jakt- och fiskerätten har sametinget och samiska organisationer upprepat otaliga gånger sedan dess. För några år sedan tillsatte regeringen en utredning under ledning av Sören Ekström, som ska se över frågan och komma med sina förslag i december nästa år. Med anledning av detta har sametingets styrelse arbetat med ett uttalande som sametinget behandlade i Klimhpie.

”Grötigt uttalande”
Ärendet debatterades flitigt och styrelsens förslag till uttalande fick en hel del kritik. Håkan Jonsson, jakt- och fiskesamerna, ville ha ett klarläggande vilken grupp av samer som uttalandet skulle var till gagn för:
  - Uttalandet är en enda gröt som inte tar tillvara den enskilde samens intresse. Den som står utanför samebyarna får ingen del av detta, sa Jonsson.
Jonsson kom i ett ideologiskt anförande också in på frågan om avvittringen på 1800-talet, då fjällvärlden delades upp mellan staten och markägarna.
  - Samernas rätt är svag, markägarnas rätt är stark, konstaterade Jonsson.

Mothugg
Jonsson fick mothugg från Lars-Jon Allas, renägarförbundet:
 - Staten har historiskt sett aldrig haft jakträtt. Det finns bara en jakträttsinnehavare, och det är samerna. En grupp med dessa rättigheter är renskötarna, sa Allas.
 - Om alla samer ska ha samma rättigheter, var ska vi då placera de samer som bosatt sig på norsk sida? Det är ett kommunistiskt synsätt att anse att alla samer har samma rättigheter, frågade sig Allas.
 - Samisk rätt är komplicerad, välgrundad och stark, avslutade Allas.

”Sätta press”
Renägarförbundet ville ha igenom ett tilläggsförslag om att jakt- och fiskeutredningen även bör utreda vad som krävs för att samebyarna så snart som möjligt ska få delta i förvaltningen av vilt- och fiskeresurserna samt analysera vilka hinder det finns för att samerna åter får rätt att upplåta jakt och fiske till andra mot betalning. 
 - Vi anser att det är viktigt att sätta press på regeringen att även utreda den delen, sa Per-Mikael Utsi, ordförande i renägarförbundet.

Låg profil
Regeringsblocket i sametinget höll en låg profil i debatten. Styrelseordförande Lars-Anders Baer presenterade i stort sett bara förslaget.
 - Vi måste motsätta oss det allmänna synsättet att staten äger jakt- och fiskerätten. Det är poängen i uttalandet, sa Baer.
Olof T Johansson, min geaidnu:
 - Ju mer vi diskuterar, desto mer polariseras motsättningarna. Vi har ändå ett gemensamt intresse att fokusera mot svenska staten som är vår huvudmotståndare.
 - Det är viktigt att vi står enade. Två myror som går åt samma håll är starka, sa Lars-Jon Allas, renägarförbundet.

Nytt förslag från arbetsgrupp
Styrelsen drog tillbaka sitt förslag och en arbetsgrupp utarbetade ett nytt förslag under tisdagskvällen.
”Sametinget vill genom detta uttala göra en markering att det överhuvudtaget inte är meningsfullt att diskutera och överväga reformer om man inte från utredningen och utredningens huvudmän är beredda att konfirmera att samerna själva äger sin jakt- och fiskerätt”.
Ett av tilläggen i uttalandet var följande:
”Det bör emellertid påpekas att rätten till jakt och fiske skall gälla alla samer. En sådan utgångspunkt skulle innebära att samernas rättsliga och därmed kulturella och näringsmässiga förutsättning skulle förstärkas vilket bör ligga i linje med de internationella konventioner Sverige undertecknat.”
Sametingets uttalande antogs dock inte enigt, vilket var styrelsens största förhoppning. Renägarförbundet protesterade mot ärendets handläggning genom att inte delta i beslutet. Renägarförbundet ville att det nya förslaget till uttalande skulle debatteras - men sametinget beslutade att debatten var avslutad.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".