Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Miniminivå på straff för grovt jaktbrott prövas i HD

Publicerat onsdag 8 november 2006 kl 08.41

Kan man döma ut straff som är lägre än sex månader när det gäller grovt jaktbrott och grovt jakthäleri, efter att straffbestämmelserna skärptes 2001? Idag ska Högsta Domstolen, HD, pröva frågan.

Miljöåklagare Lars Magnusson pekar på ändringen av jaktlagens straffbestämmelser och syftet att straffen skulle bli hårdare. Men syftet har inte uppfyllts, enligt Magnusson.

- Man har legat på en miniminivå hela tiden och jag har ju svårt att förstå hur man nu ska kunna krypa under fängelse sex månader måste jag säga.

Tjuvskjuten björn
Saken som nu ska prövas i HD har sin upprinnelse i Västerbottens inland våren 2002. Polisen hittade en tjuvskjuten björn hos en slakteriägare.

Flera män var åtalade för grovt jaktbrott alternativt grovt jakthäleri, men bara två av männen fälldes av Lycksele tingsrätt 2003, för grovt jakthäleri till fängelse i sex respektive åtta månader. Ingen av männen kunde bindas för grovt jaktbrott.

Överklagade
Domen överklagades till Hovrätten, som fastställde tingsrättens dom. Männen sökte prövning hos HD för båda var missnöjda med fängelsestraffen dom blev dömda till. Och nu ska alltså Högsta Domstolen pröva saken. Männen har sökt om att bli friade eller alternativt att fängelsestraffen omvandlas till samhällstjänst.

Men miljöåklagaren Lars Magnusson hoppas att även Högsta Domstolen vidhåller straffsatsen på fängelse i minst sex månader.
 - Jag hoppas att de inte ändrar domen.

Skillnad
Magnusson menar också att grova jaktbrott kan skiljas åt beroende på vilka situationer de uppkommer i. De som döms för grovt jaktbrott efter att ha fredat sina hundar eller tamboskap menar Magnusson är en annan sak än när man aktivt letar upp och dödar för att sedan tillgodogöra det på något sätt. 

- De som dödar varg och lodjur för att freda sin egendom de anmäler sig själva till polisen, det har ju inte skett i det här fallet, avslutar miljöåklagare Lars Magnusson.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio och SVT är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.


Vuođđu min journalistihkas lea luohtehahttivuohta ja bealátkeahtesvuohta.Ruoŧa Rádio ja Ruoŧa TV leat sorjjasmeahttumat politihkalaš, oskkolaš, ruđalaš, almmolaš ja priváhta sierraberoštumiid ektui.


Läs mer om hur vi bedriver vårt arbete:
Loga eanet mo mii doaimmahat bargguideamet:

Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".