Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Vargstammen klarar inavel bättre än väntat

Publicerat onsdag 3 januari 2007 kl 06.24

Den lilla skandinaviska vargstammen är inte lika hotad av inavel som experterna trott. En ny studie avslöjar att vargarna med den största genetiska variationen lyckas bäst när djuren väljer partner och fortplantar sig. På så vis begränsas förlusterna av variation i hela stammen.

Studien, som utförts av en grupp svenska och norska forskare under ledning av professor Staffan Bensch vid ekologiska institutionen på Lunds universitet, publiceras i den vetenskapliga tidskriften Public Library of Science (061220).

- Det vore farligt att dra slutsatsen att inavel inte spelar någon roll. Men resultaten antyder att den genetiska variationen går förlorad betydligt långsammare än väntat. Det ger nytt hopp för framtiden, säger Bensch.

Den skandinaviska vargstammen består i dag av uppemot 150 vargar. Den grundades av ett par som vandrade in österifrån och började fortplanta sig 1983. Sju år senare dök ytterligare en invandrare upp. Det är från dessa tre djur som alla våra vargar härstammar.

Skadliga effekter
Den smala basen har givetvis inneburit att nära släktingar parat sig med varandra - de har inte haft något annat val - och inaveln har länge setts som ett dödligt hot mot stammen.

Den stora risken är att skadliga anlag lättare sprids till avkomman om många individer bär på dem. Inaveln tycks också ha lett till att vargarna föder allt färre ungar per kull än tidigare.

Å andra sidan borde, enligt gängse teorier, de skadliga effekterna i dag vara större än vad de bevisligen är, eftersom genetisk variation går förlorad ganska snabbt för varje generation i en liten population med få grundare.

Det vanliga måttet på inavel är den så kallade inavelskoefficienten, som beräknas mellan 0 och 1. Vargarna i Sverige är i dag så nära släkt med varandra att de har en koefficient på nästan 0,25, vilket är lika högt som mellan syskon. Ändå har effekterna varit begränsade. Varför?

Forskarna kunde tackla problemet tack vare den unika kunskapsbank som byggts upp över de svenska vargarna, med bland annat ett komplett släktträd där varje individ finns representerad. Den genetiska variationen hos så gott som samtliga vargar har analyserats och jämförts.

Variation belönas
Resultatet är överraskande. Den genetiska variationen i stammen har minskat mycket långsammare än vad någon kunnat tro. Variationen är med andra ord större än vad den borde vara med en så hög inavelskoefficient som 0,25.

Orsaken är en urvalsprocess där de vargar som haft högst genetisk variation konstant lyckats bäst med att föra sina gener vidare.

Stammen är visserligen inavlad, men även i en sådan stam finns det alltid individer som är något mindre inavlade än de andra - och det är dessa individer som stått högst i kurs när det naturliga urvalet sållat och valt.

- Det tycks röra sig om en ganska hård selektion. Men vi har ingen aning om hur den går till i praktiken, säger Bensch.
 - Det kan vara så att djuren med högst genetisk variation lyckas bättre för att de är starkare, eller har färre sjukdomar. Men det kan också vara så att de väljs ut av det motsatta könet.

Sexiga gener
Den senare tanken bygger med andra ord på att genetisk variation är attraktivt. Hur djuren bär sig åt för att upptäcka detta är helt okänt, men att döma av resultatet av studien är det fullt möjligt att de har en sådan förmåga.

Bensch och hans kollegor tror att studien är betydelsefull inte bara för förståelsen av de svensk-norska vargarna, utan också för naturskyddet världen över.

På flera håll i världen finns små, isolerade populationer av stora rovdjur - vargar i USA, lejon i Tanzania och Sydafrika, leoparder i Sibirien - och det är viktigt att kunna göra realistiska bedömningar av deras överlevnadsmöjligheter.

- Slutsatsen blir att en enstaka immigrant är extremt betydelsefull för en isolerad stam, eftersom effekterna av det nya genetiska tillskottet kvarstår längre än vad man tidigare trott, säger Bensch.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio och SVT är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.


Vuođđu min journalistihkas lea luohtehahttivuohta ja bealátkeahtesvuohta.Ruoŧa Rádio ja Ruoŧa TV leat sorjjasmeahttumat politihkalaš, oskkolaš, ruđalaš, almmolaš ja priváhta sierraberoštumiid ektui.


Läs mer om hur vi bedriver vårt arbete:
Loga eanet mo mii doaimmahat bargguideamet:

Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".