Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Nordiska samekonventionen - bättre eller sämre för samerna?

Publicerat tisdag 8 maj 2007 kl 10.42
1 av 2
Håkan Jonsson
2 av 2
Carsten Smith

Sametingets största parti, Jakt- och fiskesamerna, med Håkan Jonsson i spetsen, har sagt nej till förslaget till nordisk samekonvention. Han hänvisar till att bara samerna i samebyar skulle gynnas. Men enligt professor och ledare för utformningen av samekonventionen, Carsten Smith, har Jonsson fel.

Konventionen skulle stärka samernas rättigheter och göra så att alla har samma rätt oavsett om man bor i Norge, Sverige eller Finland. Men enligt Håkan Jonsson är det bara samerna i samebyarna gynnas av samekonventionen.

Carsten Smith, professor och ledare för utformningen av samekonventionen menar att Jonsson har fel.

– Det är regler som allmänt tar sikte på samernas rättigheter och inte är begränsade till samerna i samebyarna.

Dåligt förslag
Sametingspartiet Jakt- och fiskesamernas Håkan Jonsson säger nej till den gemensamma nordiska samekonventionen med hänvisning till att konventionen bara skulle ge samerna i samebyarna mer rättigheter till land och vatten.

– Man lägger tyngdpunkten och prioriterar rennäringen medan samerna som folkgrupphamnar i skymundan. Det blir snarare en försvagning av den samiska rätten, så det här är ju riktigt, riktigt dåligt förslag man har lagt fram, säger Håkan Jonsson.

Skulle gälla för alla
Förslaget till ny samekonvention skulle inte bara befästa renskötande samers rättigheter till land och vatten utan gälla för alla samer i norden säger professor Carsten Smith.

Ord står mot ord. För Håkan Jonsson ordförande för jakt- och fiskesamerna håller fast vid sin tolkning, trots att Carsten Smith är professor och varit domare i högsta domstolen i Norge och utformat konventionstexten.

– Det här är ju från jakt- och fiskesamerna ingen feltolkning utan det är ju direkt en, vad ska man säga, översättning eller tydelse av vad som faktiskt står i paragrafen, säger Håkan Jonsson.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio och SVT är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.


Vuođđu min journalistihkas lea luohtehahttivuohta ja bealátkeahtesvuohta.Ruoŧa Rádio ja Ruoŧa TV leat sorjjasmeahttumat politihkalaš, oskkolaš, ruđalaš, almmolaš ja priváhta sierraberoštumiid ektui.


Läs mer om hur vi bedriver vårt arbete:
Loga eanet mo mii doaimmahat bargguideamet:

Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".