Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Konventionen kan bli fråga för EU

Publicerat onsdag 1 augusti 2007 kl 08.46

Renbeteskonventionen mellan Sverige och Norge ser ut att bli ett fall för EU. Samernas traditionella flyttningar räknas som gränsöverskridande verksamhet, därför vill nu svenska regeringen att konventionen granskas av EU.
- Det finns risk för att konventionen försenas ytterligare, medger Magnus Kindbom, stabschef på Jordbruksdepartementet.

Samernas gränsöverskridande renskötsel har genom åren vållat problem för Sverige och Norge. Under unionsupplösningen 1905 var det en huvudfråga. På senare år har den blivit allt mer aktuell i och med att den tidigare renbeteskonventionen slutat att gälla.

Det har inte funnits något rättsligt dokument, annat än den gamla Lappekodicillen som de svenska samerna använder för att styrka sin rätt till renbete inom Norge. Norge har å sin sida menat att Lappekodicillen inte är giltigt dokument.

Nu får frågan ytterligare en dimension, genom Sveriges medlemskap i EU.

Diskussionerna handlar om att samerna bedriver en gränsöverskridande verksamhet över unionens yttre gränser. Norge räknas som tredje land.

Svenska regeringen vill därför att renbeteskonventionen när den är klar ska ses över av EU. Det handlar om frågor som tull och mervärdesskatt, men också att samerna för varor över gränserna.

Mats Kindbom, stabschef och politisk sakkunnig på Jordbruksdepartementet säger att kärnfrågan är om Sverige har beslutsrätt i fråga om renbeteskonventionen, då EU vanligtvis har hand om frågor som rör gränsöverskridande handel.
- Frågan är om Sverige självt kan fatta beslutet eller om EU måste ge tillåtelse till Sverige att fatta beslutet, säger Magnus Kindbom.

Man för nu diskussioner med de samiska företrädarna, som är tydliga i sin åsikt. Från SSR, Svenska Samernas Riksförbunds sida, anser man att renbeteskonventionen överhuvudtaget inte borde en fråga för EU. Per-Gustav Idivuoma:
- Vi har från vår sida har vi sagt att det räcker med att vi har de rättsgrunder som vi har. Förhandlingarna utgår ju från de rättsgrunderna.

Per-Gustav Idivuoma  menar att de svenska samernas renbetesrätt i Norge vilar på en rättsgrund som funnits långt före EU:s tillkomst, det vill säga Lappekodicillen.

Magnus Kindbom på Jordbruksdepartementet säger att de är eniga om det är Lappekodicillen som gäller. Att frågan kan komma att hamna hos EU bör inte påverka innehållet i konventionen, menar han.

Däremot när konventionen kan antas och börja gälla.
- Det finns en viss risk att det blir en försening i antagandet av konventionen, men vi gör ju allt vad vi kan för att få den i kraft så fort som möjligt, säger Magnus Kindbom.

Elin-Anna Labba
elin-anna.labba@sr.se
 

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio och SVT är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.


Vuođđu min journalistihkas lea luohtehahttivuohta ja bealátkeahtesvuohta.Ruoŧa Rádio ja Ruoŧa TV leat sorjjasmeahttumat politihkalaš, oskkolaš, ruđalaš, almmolaš ja priváhta sierraberoštumiid ektui.


Läs mer om hur vi bedriver vårt arbete:
Loga eanet mo mii doaimmahat bargguideamet:

Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".