Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Mål 1 Sápmi i fara

Publicerat torsdag 12 december 2002 kl 10.05
Riksdagen ska i nästa vecka ta beslut om man ska säga nej till EU:s Mål 1 fond, i utbyte mot att man betalar mindre i medlemsavgift till EU. Det här kan få konsekvenser för Mål 1 Sápmi.
Om riksdagen fattar beslut om att säga nej till EU:s strukturfond Mål 1, kan det få konsekvensen att även fonden för samiska projekt, Mål 1 Sápmi, också försvinner. I den fonden handlar det om belopp i storleksordningen 100 miljoner kronor. Bakgrunden till den här saken är att riksdagen själv vill förvalta regionalpolitiken i Sverige. Mindre byråkrati Man menar också att riksdagen på det sättet är med och minskar byråkratin inom EU vilket inte behöher betyda mindre pengar till norra delen av Sverige. Det säger miljöpartiets språkrör, Peter Ericsson. – Det blir inte mindre pengar för att man gör den här förändringen. Man blir mindre beroende av EU:s regelsystem och den byråkratiska utdelningen av pengarna Redan tilldelade Under perioden 2000 till 2006 ger EU:s Mål 1 Sápmi 100 miljoner kronor i stöd till samiska projekt och dessa projektmedel löper nu fara att försvinna om riksdagen beslutar att säga nej till Mål 1 pengarna. Av den nuvarande perioden är en stor del av pengarna redan tilldelade samiska projekt. Dom största projekten har fått mellan 3 och 4 miljoner kronor i EU-stöd. Stor betydelse Stöd kan ges till projekt som utvecklar rennäringen och samebyarna, samisk landsbygds- och kulturutveckling samt kompentensutveckling, forskning och utbildning. Bengt Sevä är ordförande i Sametingets beslutsgrupp för Mål 1 Sápmi Norra och han är inte alls nöjd med utvecklingen. Han kan inte säga så mycket om riksdagens regionalpolitik, men påminner om att samerna inte alls hade egna pengar till liknande projekt innan EU:s strukturfonder kom in i bilden. – Det här verkar vara väldigt olyckligt för sametingets del. Vi har ju kunnat bevilja pengar till väldigt många samiska projekt. Strukturfonderna har betytt att samerna har egna pengar, säger Bengt Sevä.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.