Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Enighet krävs för att driva rättighetesfrågor

Publicerat torsdag 9 januari 2003 kl 11.49
Samepolitikerna måste nu enas för att driva de samiska rättighetsfrågorna nationellt och internationellt. Det konstaterar sameradions Nisse Matti i en kommentar.
Vi har nu lyssnat till många experter, jurister, filosofer och samiska politiker i vår serie om samiska rättigheter. Det som slår mig är att samiska politiker till stora delar har tagit över uppsalafilosofin in i samepolitiken. Alltså den del som innehåller den så kallade realismen, att ingen rätt finns om inte makten stödjer den. Moralen göre sig inte besvär. Denna filosofi som är den härskande i politiken och juridiken under 1900-talet, var och är den härskande maktens filosofi och innebär att makten gör som den vill. Här har vi måhända förklaringen till den kraftiga kritik som samepolitiker drabbas av från samiskt håll. Det är moralen som saknas. Dela på rättigheterna Utgångspunkten till vår serie var professorns och domarens Bertil Bengtssons ord om att dela på jakt- och fiskerätt å ena sidan och rätten till renbete å andra sidan. Detta har inte mött något större motstånd och en synpunkt har varit att alla samer tjänar på detta, även renskötare, eftersom samisk rätt på det här sättet inte blir en svag näringsrätt som staten kan göra vad den vill med. Farhågor om att rättigheterna försvagas har framförts, men Bengtsson slår undan dessa genom att påpeka att ingen ska tas ifrån någon rättighet. Det samiska ansvaret Intressant är också Lars Wilhelm Svonnis synpunkt om att urbefolkningskonventionen inte bara ställer krav på staten utan också på oss själva. Vi kan inte kräva att staten löser detta åt oss genom att ansluta sig till konventionen, om inte vi själva klarar av våra egna mellanhavanden, som den centrala om vem som äger rätten och kan utnyttja den samiska rätten. Slående är också att dom samiska rättsfrågorna blir så annorlunda när någon annan än en samisk politiker uttalar sig. Självgod Cramér I min jakt har jag också hittat mycket besynnerligheter. Som Tomas Cramérs självgoda föreläsning strax före jul där han hyllar sig själv och fördömer andra för att inte förstå nåt. Sätt detta i belysning av det faktum att han förlorade skattefjällsmålet för samernas räkning och att domaren i högsta domstolen Bertil Bengtsson säger att målet inte var rationellt skött och att man omöjligt kunde ge samerna rätt. Bengtsson anför också kritik mot skattefjällsmålets uppläggning i sin juridiska skrift till minne av professor Sten Hillert, den skrift vi började vår serie med. Konklusionen måste bli att vi är där vi var 1886, 1928 och 1971. Att vrida klockan tillbaka till tiden före 1886 verkar svårt enligt professorn. Vad gör man då? Ja, det är i händerna på våra samepolitiker. Dom måste enas om en väg för att sedan med kraft driva på mot staten, både internationellt och nationellt.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.