Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Nytt skattefjällsmål igång

Publicerat torsdag 13 mars 2003 kl 07.38
Skattefjällsmålen har kommit igång, trots att skattefjällsmålet avgjordes för 20 år sedan. Den första av en rad stämningar mot staten har nu nått justitiekanslern för yttrande. Det är ett mål i Härjedalen som gäller ett skattefjäll.
Skattefjällsmålet avgjordes ju redan 1981 och gällde just samiskt ägande till skattefjäll. Varför då dessa mål om till synes samma sak och inom samma område? Ja, som påpekas på flera ställen i stämningen, nu gäller det privat ägande i motsats till kollektivt ägande som ju avhandlades under tiotalet år för 20-30 år sedan. Ingen prövning I stämningsansökan citeras skattefjällsdomen från 1981 där högsta domstolen skriver att det var en besvärande omständighet i målet att man åberopade kollektiv rätt. Någon prövning av enskild äganderätt har inte skett i skattefjällsmålet, skriver man. Det dom nu aktuella målen vill är att vrida klockan tillbaka till mitten av 1800-talet, innan staten kollektiviserade skattefjällen och tog landet som enskilda samer betalade ränta, eller skatt, för. Senare forskning I stämningsansökan står också att läsa att man är ute efter att få ensamrätt till renbete, jakt och fiske inom sina skattefjäll. Men renbetesrätt gäller väl oavsett vem som äger markerna kan man tänka, men så tänker man inte här. Innan staten kollektiviserade samiskt ägande så hade samer ensamrätt till sina skattefjäll inom sina lappbyar. Här pekas på senare forskning av bland andra Kaisa korppijaakko-Labba där hon visar att samerna var fredade inom sina skatteland, också från intrång från andra samer. Kungligt brev Det uppseendeväckande i stämningen är resonemanget om renbetsmålet, där samebyarna i Härjedalen är stämda av 500 privata markägare för olovlig betning. Här tycks inställningen vara att det är helt korrekt att det inte finns betesrätt på privata marker. Till stöd använder man sig av ett kungligt brev från 1840-talet där samernas marker skulle urskiljas andra marker i Jämtland. Nöjd renägare Om man backar tillbaka till 1841, då bestämdes vilka fastigheter som renbete fick förekomma på och så skriver man citat; "Därmed kränktes också berörda hemmansägares enskilda rättigheter", som Hovrätten i Sundsvall redan konstaterat i sin dom den 15 februari 2002. Med andra ord tycks denna renägare, som står bakom denna stämning av staten, sitta nöjd med hovrättens dom i renbetesmålet. Staten kommer - genom justitiekanslern -att svara den 21:a mars.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.