Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Stockholm

Nya forskarrön uppdaterar samisk historia

Publicerat måndag 2 juni 2008 kl 10.19
Lars Amreus, Historiska museet

Nya forskarrön belyser samernas historia. Kan ge svar på hur samer levde på 1300-talet. Historiska museet har gjort ett fynd i sina samlingar. Kranier från medeltiden har hittats.

Nu kan forskare få svar på hur samer levt på 1300-talet. Det är kvarlevorna av 5 samiska män, 5 kvinnor och 2 barn som grävdes upp på kyrkogården i Rounala 1915, och kvarlevorna har visat sig vara mycket äldre än man tidigare trott.

Med C14-metoden har nu forskare kunnat datera dom till medeltiden, 1300-talet. Det är 200 år tidigare än det som forskare hittills trott, nämligen att Rounala kyrkogård uppfördes på 1500-talet.

- Det lilla vi hörde idag var uppseendeväckande. Med de analysmetoder som finns kan vi få veta vilket liv man levde då, vad åt man, hur rörde man sig i landskapet, hur förlyttade man sig, säger Kjell Åke Aronsson, chef på fjäll och samemuseet i Jokkmokk.

Samer kristna långt före Leastadius?
Även andra forskare tycker att fyndet är anmärkningsvärt - på grund av att man i nuläget inte vet mycket om hur människorna i Sápmi (norra Sverige) levde på 1300-talet. Och för det andra så har inte kyrkogården i Rounala, mellan treriksröset och Karesuando funnits så länge. Det kan tyda på två saker.
Antingen att samer var kristna långt före Lars Levi Leastadius anlände till området, säger Kjell Åke Aronsson.
Men det kan också vara så att Rounala kyrkogård anlas på en samisk begravningsplats, säger Lars-Anders Baer.

Stort forskarvärde
Dom här fynden från 1300-talet har ett mycket högt värde för forskarna tycker samtliga arkeologiska institutioner vid universiteten i Umeå, Uppsala, Stockholm, Lund och Göteborg.

Dom vill forska vidare på materialet. Men samtidigt har Sametinget krävt att alla samiska kvarlevor ska tillbaka till Sápmi, och begravas där dom hör hemma. Men nu tvekar Lars-Anders Baer, sametingets styrelseordförande.

Vill vänta
Lars Amréus är chef på historiska museet - och han är inte villig att direkt återbörda kvarlevorna av dom 13 samer som nu finns i deras arkiv.

- Det som har framkommit nu, är ett faktum att vi har ny kunskap om dessa tretton kvarlevor. Nu vet vi att dom är betydligt äldre än vi trott. Det är en fantastisk upptäckt att det är så. Och det får stora konsekvenser för forskningen, säger Lars Amréus.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio och SVT är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.


Vuođđu min journalistihkas lea luohtehahttivuohta ja bealátkeahtesvuohta.Ruoŧa Rádio ja Ruoŧa TV leat sorjjasmeahttumat politihkalaš, oskkolaš, ruđalaš, almmolaš ja priváhta sierraberoštumiid ektui.


Läs mer om hur vi bedriver vårt arbete:
Loga eanet mo mii doaimmahat bargguideamet:

Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".