Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
RENBETESKONVENTIONEN

Renbeteskonventionen överlämnad

Publicerat torsdag 26 februari 2009 kl 12.50

Idag överlämnades förslaget på ny renbeteskonvention till regeringen. Konventionesförslaget har mött skarp kritik från renägare i både Sverige och Norge. ”att alla blir nöjda är lite svårt att nå i praktiken”, säger svenska förhandlingsdelegationens ordförande Karl Olov Öster.

Renbeteskonventionen handlar om hur och var samebyar i Sverige och renbetesdistrikt i Norge får beta sina renar över riksgränserna.

Förhandlingsarbetet har under de tre senaste åren kritiserats hårt. Både renbetesdistrik i Norge och samebyar i Sverige har vädrat sitt missnöje. Renägarna i Norge är inte nöjda med de områden som föreslås för dem på svensk sida.

Utfört uppdraget
I Sverige är det framförallt Talma och Saarivuoma som stått för kritiken eftersom de inte anser sig få tillbaka stora betesområden som de förlorat genom tidigare konventioner.

Men den svenska förhandlingsdelegationens ordförande Karl Olov Öster menar att man inte kan tillfredställa alla och han är nöjd över att ha slutfört uppdraget.

– Vi har fått fram en konvention som vi har enats om i de två delegationerna, på så sätt är uppgiften löst.

Förlorade marker
När den förra konventionen beslutades 1972 så förlorade Saarivuoma 70 procent av sina betesmarker på norsk sida. Förhoppningen var stor att detta skulle rättas till när förhandlingar om en ny konvention påbörjades för 12 år sen 1997.

Men när den gamla konventionen gick ut 2001 hade man ännu inte lyckats enas. Konventionen förlängdes till 2005, men inte heller det hjälpte.

Lappkodicillen
2005 uttalade svenska regeringen att den gamla lappkodicillen skulle gälla tills vidare. Lappkodicillen är ett tillägg i gränsöverenskommelsen mellan Sverige och Norge från 1751 som försäkrar rätten för rennäringen att fortsättningsvis bedrivas oberoende av riksgränserna.

Men för Norges del var lappkodicillen inte aktuell. Där beslutade regeringen om en ny lag som i princip motsvarade 1972 års konvention. Ländernas olika synsätt har de tre senaste åren lett till svåra konflikter mellan samebyar och norska myndigheter.

I det nya konventionesförslaget föreslås Saarivuoma få tillbaka lite av de förlorade markerna, men inte tillräckligt menar samebyn.

– Även denna renbeteskonvention urholkar samernas  rättigheter. Den här konventionen är något som bara de berörda staterna vill ha. Samebyarna anser att det redan finns regelverk som reglerar renbetesrätten, säger Per-Anders Nutti, ordförande i Saarivuoma sameby i Norrbotten.

Kan inte tillfredställa alla
Nutti påpekar att den föregående renbeteskonventionen som gällde under åren 1972-2005 inte godtogs av samebyarna och den nya konventionen som ska gälla i 30 år framåt får inget bättre mottagande.

Svenska delegationens ordförande Karl Erik Öster är medveten om kritiken.

– Alla är inte nöjda men det gäller att se till helheten och hoppas att de flesta ansluter sig, men att alla blir nöjda det är lite svårt att nå i praktiken.

Den nya konventionen innehåller omfattande skrivning hur renskötseln får bedrivas över gränsen samt skrivningar och kartor som i detalj reglerar vilka områden som får användas.

Nya myndigheter
Enligt den nya konventionen ska två nya gemensamma myndigheter inrättas. En renbetesnämnd som förvaltar konventionsfrågorna och en överprövningsnämnd dit man kan vända sig med klagomål. Överprövningsnämnden ska fungera som en domstol där det också ska finnas samisk representation.

Konventionsförslaget ska nu undertecknas av ländernas ansvariga ministrar och sedan går den ut på remiss. Efter det beslutar regeringarna om en proposition som ska godtas i stortinget och riksdagen. Därefter träder den nya konventionen i kraft.

Thomas Sarri
thomas.sarri@sr.se 

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio och SVT är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.


Vuođđu min journalistihkas lea luohtehahttivuohta ja bealátkeahtesvuohta.Ruoŧa Rádio ja Ruoŧa TV leat sorjjasmeahttumat politihkalaš, oskkolaš, ruđalaš, almmolaš ja priváhta sierraberoštumiid ektui.


Läs mer om hur vi bedriver vårt arbete:
Loga eanet mo mii doaimmahat bargguideamet:

Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".