Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Eurospan

"Genforskning lätt att förstå"

Publicerat tisdag 10 mars 2009 kl 09.17

I helgen hölls extra insatta möten i Lannavaara och Övre Soppero i Eurospan projektet. Det är ett hälso- och genforskningsprojektet i Karesuando och Sopperoområdet, som har kritiserats för att dom inte informerat deltagarna om att det är ett genforskningsprojekt.

Renägaren Johannes Labba var med på mötet, där det nu förklarades att det var ett genforskningsprojekt.
– Ja han berättade att det var väldigt viktigt för att få en samlad helhet, när man forskar just om hälsotillståndet. Och då är generna en väldigt viktig del av det här.

Tyckte du att det var svårt att förstå?

– Nej det var det inte. Jag tyckte att det var lätt att förstå.
Johannes Labba uppfattade informationen på mötet som att proverna skulle förstöras efter projektets slut. En garant som var viktig för hans deltagande i genforskningsprojektet.
– Jag är väl personligen inte emot det, när jag fick höra hur man hanterade dom här frågorna sedan. Dom kommer ju efter projektets slut att förstöra alltihop så, man kommer inte att bevara dom här uppgifterna till eftervärlden. Det var ju bara ett positivt besked.

Omsvängning
När sameradion intervjuade projektledaren Ulf Gyllensten i februari, sa han att proverna skulle förvaras i en medicinska biobank i Umeå efter projektets slut.
– En viktig del har ju också varit att se till att när det här projektet är färdigt, så att dom prover kan finnas kvar, så att dom kan finnas kvar. I det här fallet är det den medicinska biobanken i Umeå som kommer att ta ansvaret för dom. Som är en regional biobank, med gott… där dom kommer att kunna användas i den mån dom behövs, för framtida undersökningar. Så att dom ska känna sig trygga så till vida att proverna hamnar i en regional lokal verksamhet.

Bra gå tillbaka till proverna om man blir sjuk
– Några av dom som ingick i den här studien när dom växer upp eller blir äldre, så vill man undersöka hur läget var då i deras serumprover eller blodprover i ett tidigare skede. Det innebär att man kan gå tillbaka i tiden och se hur deras prover såg ut för kanske 10 eller 20 år sedan. Och därmed få en ledtråd till dom här sjukdomarnas ursprung och kanske också en ledtråd till vilken typ av behandling man ska kunna ha i framtiden, säger professor Ulf Gyllensten. Sameradion har försökt att kontaktat honom för en kommentar utan framgång.

Tidigare artiklar:

Anna-Maria Ahlén
anna-maria.ahlen@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio och SVT är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.


Vuođđu min journalistihkas lea luohtehahttivuohta ja bealátkeahtesvuohta.Ruoŧa Rádio ja Ruoŧa TV leat sorjjasmeahttumat politihkalaš, oskkolaš, ruđalaš, almmolaš ja priváhta sierraberoštumiid ektui.


Läs mer om hur vi bedriver vårt arbete:
Loga eanet mo mii doaimmahat bargguideamet:

Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".