Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
KOMMENTAR

Risk för turbulenta år i tinget

Publicerat torsdag 27 augusti 2009 kl 07.31
1 av 2
Dramatiskt plenum i Kiruna. Foto: Olle Arvidson, SR Sámi Radio
Per-Mikael Utsi (t.vänster) vann omröstningen mot Anders Kråik. Foto: Olle Arvidson, SR Sámi Radio
2 av 2
Per-Mikael Utsi (t.vänster) vann omröstningen mot Anders Kråik. Foto: Olle Arvidson, SR Sámi Radio

Det finns risk att de kommande fyra åren blir turbulenta i sametinget. Det menar SR Sámi Radios politiske kommentator Jörgen Heikki som har följt dramatiken vid plenum i Kiruna.

Det är inte helt lätt att följa de politiska turerna i Sametinget. Per-Mikael Utsi valdes i går till styrelseordförande med en bred majoritet - men hans sejour som politisk ledare kan ta slut redan i dag.

Utsi har nämligen deklarerat att han vill leda en styrelse där alla partier är representerade - en styrelsemodell som kallas för proportionell och som tillämpas i de svenska kommunerna.

Partierna har under veckan varit överens om att ett sådan ska utses. Men när Samerna och Samelandspartiet såg slaget förlorat om den politiska makten så vill de istället att de 20 ledamöter som stödde Utsi som ordförande också själva får bilda styrelse.

Denna modell kallas för parlamentarisk och har varit sametingets styrelsemodell de senaste två mandatperioderna.

Utsi hoppar av?
Utsi vill inte leda en sådan styrelse och kan alltså hoppa av posten om det inte blir en brett vald styrelse. Nu krävs det dock att minst sexton ledamöter kräver en parlamentarisk styrelse för att en sådan ska kunna väljas - och det stödet finns inte i dagsläget.

Alltså kan Utsi sitta kvar.

Men rent teoretiskt kan både Samelandspartiet och Samerna vägra att utse ledamöter till styrelsen och då återstår att se hur Utsi agerar.

Om Per-Mikael Utsi då slutligen åtar sig uppdraget som styrelseordförande - vad väntar honom då?

Minst dåliga alternativet
Ja, trots att han valdes som styrelseordförande av en stor majoritet, 20 ledamöter, så betyder det inte att Utsis politik har ett brett stöd av de som valt honom. Utsis kandidatur stöddes bland annat av Jakt- och fiskesamerna - ett parti som har en helt annan ideologi än Utsis parti Guovssonásti i centrala rättighetsfrågor och i synen på rennäring.

Partiledaren Håkan Jonsson säger att de valde det minst dåliga alternativet till styrelseordförande.

Min Geaidnu, Skogssamerna och Landspartiet svenska samer röstade också på Utsi som styrelseordförande - men inte heller dessa partier står Guovssonásti speciellt nära idelogiskt.

Det parti som politiskt står Utsis parti Guovssonásti närmast är Samelandspartiet - men deras närmast allierade är partiet Samerna. Men Guovssonásti kommer att behöva stöd även från dessa två partier för att kunna driva sin politik, annars väntar fyra turbulenta år i sametinget.

Jörgen Heikki, SR Sámi Radio
jorgen.heikki@sr.se

Tidigare artikel:

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio och SVT är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.


Vuođđu min journalistihkas lea luohtehahttivuohta ja bealátkeahtesvuohta.Ruoŧa Rádio ja Ruoŧa TV leat sorjjasmeahttumat politihkalaš, oskkolaš, ruđalaš, almmolaš ja priváhta sierraberoštumiid ektui.


Läs mer om hur vi bedriver vårt arbete:
Loga eanet mo mii doaimmahat bargguideamet:

Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".