Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
MÄNSKLIGA KVARLEVOR

DNA-prover på samiska kvarlevor

Publicerat onsdag 7 oktober 2009 kl 07.14
1 av 4
Samiska kranier vid Lund universitet. Foto: Jörgen Heikki, SR Sámi radio.
2 av 4
Lars Amréus, chef vid Historiska muséet. Foto: Jörgen Heikki, SR Sámi Radio
3 av 4
Jans Heinerud, Västerbottens museum. Foto: Thomas Sarri, SR Sámi Radio.
4 av 4
Anders Axelsson, initiativtagare till återbegravningen av Soejvengeelle 2002. Foto: Thomas Sarri, SR Sámi Radio.

Med hjälp av DNA analyser skulle man kunna fastställa att Rounalakranierna är samiska. Det menar Jans Heinerud, förste antikvarie på Västerbottens museum. Men hans förslag möter motstånd.

De tolv kranier som grävdes upp från Rounala kyrkogård 1915, i rasbiologins tid - ska snart flyttas från Historiska muséet till Ájtte fjäll- och samemuseum.

Men Historiska muséet vill inte lämna ifrån sig äganderätten. Ett av argumenten är att det inte går att fastställa att det är samiska kranier.

Men Jans Heinerud nöjer sig inte med det, han anser att Historiska muséet gör det lite väl enkelt för sig. Heinerud efterlyser en fördjupad forskning kring områdets historia och begravningssätten.

 – Det finns gravskick som vi känner till som samiska och en noggrann undersökning av Rounalagravarna skulle kunna visa att de är samer som är begravda där.

Heinerud menar också att man genom DNA-analyser skulle kunna se exempelvis släktskap och på det sättet härleda kraniernas ursprung.

 – Jag tycker man ska djupare in i rounalakranierna och göra dna-analyser för att fastslå etnicitet.

Men enligt Historiska muséets chef Lars Amréus så går det inte att bestämma etnicitet genom DNA-analyser.

– Etnicitet är ju kulturellt betingat och inte biologiskt, etnicitet är ju den gruppen människor man anser sig tillhöra som person, så att utifrån DNA-material rekonstruera etnicitet ser jag som omöjligt.

Amréus menar dessutom att det är en farlig väg att börja använda sig av DNA i sådana här diskussioner eftersom det påminner om den rasbiologiska forskning med skallmätningar som gjordes i Sverige för hundra år sedan.

– Den forskningen var väldigt destruktiv och ledde helt fel, att då plocka upp liknande verktyg som man använde i samband med sådan forskning känns mycket, mycket tveksamt.

Anders Axelsson tog initiativ och medverkade aktivt vid den första återbegravningen av samiska kvarlevor på svensk sida. Det var då Soejvengeelle, skuggmannen återbegravdes vid Atoklimpen i Tärnaby år 2002.

Även Axelsson är skeptisk till DNA-analyser och menar att om det överhuvudtaget ska användas så måste det omgärdas av väldigt strikta regler.

– Det här med DNA och den nivå man börjar dra frågan till, jag tycker det är lite ruggigt, säger Axelsson som är rädd att DNA kan börja användas i ytterst tveksamma syften.

– Om man börjar liksom koppla rätten till det, till slut ska man ha rätt DNA för att få jaga älg och då har det spårat ur, så jag tror man ska vara försiktig med DNA.

Läs mer:

Thomas Sarri
thomas.sarri@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio och SVT är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.


Vuođđu min journalistihkas lea luohtehahttivuohta ja bealátkeahtesvuohta.Ruoŧa Rádio ja Ruoŧa TV leat sorjjasmeahttumat politihkalaš, oskkolaš, ruđalaš, almmolaš ja priváhta sierraberoštumiid ektui.


Läs mer om hur vi bedriver vårt arbete:
Loga eanet mo mii doaimmahat bargguideamet:

Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".