Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Norge

Carsten Smith förvånad över att Sverige inte rattificerat ILO 169

Publicerat måndag 19 oktober 2009 kl 11.26
"Sverige bör ta förpliktelerna mot samerna på största allvar", säger Carsten Smith. Foto: A-M Ahlén.

– Det är märkligt att Sverige inte har ratificerat ILO kommissionen 169, säger juristprofessorn och fd ordförande i norges högsta domstol Carsten Smith. Han menar att altakonfliken för 30 år sedan gjorde att Norge la om sin samepolitik förbättrade samernas ställnign, till skillnad från Sverige.

Juristprofessorn och före detta ordförande i Norges högsta domstol Carsten Smith började i samband med altakonflikgen arbeta med den norska samepolitiken.
– Jag har arbetat med samerättsliga frågor i Norge i många år. Jag kom in arbetet 1980, efter de politiska svårigheterna kring utbyggnaden av Altaälven som ledde till en samerättskommision som jag blev ordförande i. Efter det har jag arbetet mycket med samerättsliga frågor. Jag har ju en bakgrund som jurist och professor på universitetet i Oslo i rättsvetenskap och var också ordförande för högsta domstolen, säger Carsten Smith.

Om man jämför situationen mellan Sverige och Norge, två så lika länder och samtidigt så olika vad gäller förhållandet till det samiska folket. Varför har Sverige inte ratificerat ILO-kommissionen 169 ännu, medan ni har gjort det i Norge?
– Jag vill till att börja med bekräfta det som ligger i frågan, nämligen att det är en betydlig skillnad mellan Sverige och Norge. Och den har utvecklats till att bli ännu större i och med det under de senaste 20 till 30 åren har haft en betydlig förbättring av samernas rättsliga och politiska ställning i Norge. Jag har inte sett någon motsvarande utveckling i Sverige. Jag kan inte förklara orsakerna, men i Norge har man mycket snabbare accepterat att Norge som stat har rättsliga förpliktelser som bygger på internationell lagstiftning.
– Det var riktigt att Norge ratificerade ILO 169. Och jag måste få lägga till – nu när jag har chansen – att jag har svårt att förstå varför Sverige med hela sin internationella bakgrund inte kan ge sitt urfolk, som samerna är, den position som den här kommissionen skulle ge dem, säger Carsten Smith.

Om du hade varit född i Sverige, hade Sverige skrivit under ILO 169 då?
– Ja, jag hade verkat för att det skulle ske, säger Carsten Smith.

Vad har varit avgörande för den norska samepolitiken efter Alta konflikterna?
– Altakonflikten hade den funktionen att norska myndigheter insåg att de måsta komma i land med de oklarheterna som fanns och inte minst att ta lösa de rättsliga frågorna och ta saken på allvar. Det satte igång den process som gjorde att det på 80-talet gick snabbt och som fortsätter in på 2000-talet, säger Carsten Smith.

Norge var ju snabba med att skriva under ILO 169, hur diskuterade ni inför ratificeringen?
– Ratifikationen kom 1990 vid en tidpunkt, när vi hade haft många reformer i Norge: 1987 antogs samelagen som etablerade sametinget, 1988 fick vi en grundlagsrevision och 1989 var det första valet till Sametinget och 1990 kom en ny samisk språklag. Vi befann oss vid den tiden i en stark reformperiod för de samerättsliga frågorna och det gjorde att frågan om undertecknandet av ILO 169 inte väckte någon stor debatt i Norge, säger Carsten Smith.

Det finns en stor oro hos många svenska inför tanken på att Sverige skulle ratificera ILO 169. Vad skulle du säga för att lunga dem som känner  denna oro?
– Sverige har förpliktelser gentemot samerna som folk, som urfolk i landet. Dessa förpliktelser måsta man ta på största allvar. Man bör stå upp för sina förpliktelser, som den internationellt orienterade nation som Sverige är, säger Carsten Smith.

Anna-Maria Ahlén
anna-maria.ahlen@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio och SVT är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.


Vuođđu min journalistihkas lea luohtehahttivuohta ja bealátkeahtesvuohta.Ruoŧa Rádio ja Ruoŧa TV leat sorjjasmeahttumat politihkalaš, oskkolaš, ruđalaš, almmolaš ja priváhta sierraberoštumiid ektui.


Läs mer om hur vi bedriver vårt arbete:
Loga eanet mo mii doaimmahat bargguideamet:

Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".