Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

ILO konventionen för dyr

Publicerat onsdag 3 februari 2010 kl 07.20
1 av 2
Maria Abrahamsson. Foto: Yvonne Åsell, SVD/Scanpix.
Helene Peterson (S)
2 av 2
Helene Peterson (S)

Det finns inte tillräckligt med pengar i Sverige för att ratificera ILO-konventionen 169 om urfolks rättigheter - det anser den moderata riksdagskandidaten och förra ledarskribenten i Svenska dagbladet, Maria Abrahamsson.

Norge har oljepengarna att tacka för att de kunna ansluta sig till ILO-konventionen menar Abrahamsson.

- Det finns beräkningar som visar att det skulle bli kostsamt för Sverige, för att Sverige har så pass mycket yta som samerna gör anspråk på att kunna ha rätt till. Detta är på bekostnad som har mark som också måste kompenseras om samerna ska ha den här rättigheten att driva ner sina renar. Jag menar Norge har en annan situation, de har mer pengar.

Hur mycket skulle det kosta?

- Det vet jag inte, det är sådant som avgörs i en domstol.

Det var vid ett seminarium i Stockholm under tisdagen som Abrahamsson torgförde sina åsikter om ILO-konventionen 169, men hon kunde inte precisera vad konventionen skulle kosta Sverige.

Det är nu över tio år sedan som en statlig utredning slog fast hur Sverige ska anpassa sin lagstiftning till ILO-konventionen. En av slutsatserna var att staten kan bli skyldig att lösa in renbetesmarker för att garantera rennäringens fortlevnad - men inga kostnader för konventionens genomförande presenterades.

Som ett räkneexempel kan nämnas att markägarna i Härjedalen kräver ett arrende av samebyarna på omkring en miljon kronor per år för vinterbete.

Helene Pettersson i Stockaryd är riksdagsledamot för Socialdemokraterna och hon håller inte med Maria Abrahamsson.

- Jag tycker inte att det är frågan om en kostnad, det är ingen ekonomisk fråga, det är ju innehållet. Hur ska vi på bästa sätt lösa så att vi kan leva upp till vad ILOkonventionen står för.

Hur ställer sig socialdemokraterna till ILO konventionen?

- Vi ser att det är mycket som fortfarande inte är löst. Att säga rakt upp och ned nu att vi ska ratificera den det vågar jag inte. Men vi släpper ju inte frågan, säger Pettersson.

Vad återstår sen då isåfall för att kunna ansluta sig till ILO?

- Framför allt är det mark och fiskefrågorna. Vi måste lösa de frågorna innan vi kan ansluta oss, säger Helen Pettersson i Stockaryd (S).

Jörgen Heikki
jorgen.heikki@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio och SVT är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.


Vuođđu min journalistihkas lea luohtehahttivuohta ja bealátkeahtesvuohta.Ruoŧa Rádio ja Ruoŧa TV leat sorjjasmeahttumat politihkalaš, oskkolaš, ruđalaš, almmolaš ja priváhta sierraberoštumiid ektui.


Läs mer om hur vi bedriver vårt arbete:
Loga eanet mo mii doaimmahat bargguideamet:

Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".