Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

”Sverige behöver en lag för samiska kvarlevor”

Publicerat torsdag 11 mars 2010 kl 17.03
1 av 4
Seminariet om kvarlevor avslutades med en paneldebatt där bland andra Hanna Utsi från Sametinget deltog. Foto: Thomas Sarri
2 av 4
Lars Amréus (t.v) i samtal med Orin Starn. Foto: Thomas Sarri
3 av 4
Willie Ermine, First Nations University. Foto: Thomas Sarri
4 av 4
Ros-Marie Huuva. Foto: Thomas Sarri

Återlämnande av samiska kvarlevor diskuterades ur ett internationellt perspektiv på ett seminarium i Umeå. En av föreläsarna var Orin Starn från Duke University och han menar att Sverige skulle behöva en lag för återlämnande av kvarlevor, liksom USA har.

Seminariet om samiska kvarlevor på museer och institutioner är det andra i en serie på tre seminarier och ett av samiska veckans huvudarrangemang. Bakom arrangemanget står Västerbottens museum och Vaartoe - Centrum för samisk forskning vid Umeå Universitet.

En av huvudföreläsarna var Orin Starn från Duke University i USA. Han berättade att det i USA finns en lagstiftning om att museer måste lägga ut listor på alla sina urfolksföremål på internet och att de sedan måste återlämna dessa om urfolken begär det.

 – Problemet förut var att museerna bestämde om de ville lämna tillbaka kvarlevorna till urfolken, så hela beslutsmakten låg hos museerena som styrdes av vita arkologer och urfolken hade ingen röst.

Orin Starn är förvånad över att det i Sverige inte finns något liknande regelverk eller lagstiftning. Orin Stern menar att en lag är nödvändig för annars blir det bara en sak som handlar om beslut från museerna.

Orin Starn säger också att USA är efter Sverige på många sätt, det finns exempelvis ingen nationell hälsovård, det råder utbredd rasism och många problem verkar i Sverige verkar lösta på bättre sätt än i USA.

 – Men när det handlar om återförande av kvarlevor så verkar diskussionen i Sverige vara långt efter USA, exempelvis så antogs lagen om återlämnande av kvarlevor för 19 år sedan, säger Starn och tillägger att det verkar som att debatten bara just har börjat i Sverige.

Starn säger också att den här lagen har lett till bättre dialog mellan urfolken och museerna.

 – Ett resultat av lagen var att den tvingade museumen att inleda en dialog med urfolken.

Men Historiska museets chef Lars Amréus tror inte att en lagstiftning är det första steget. Amréus pekar på att man i många andra länder löst de här frågorna utan lagstiftning.

 – Jag tror på den här dialogen som Orin Starn referear till, även om lagstiftning inte ska uteslutas så ser jag inte att det är där vi börjar den här dialogen.

Ros-Marie Huuva har i flera år kämpat för återlämnande och återbegravning av samiska kvarlevor. Bland annat har hon lämnat in en namninsamling med över 1000 namn till regeringen. Hon tror att en lagstiftning är nödvändig.

 – Jag tror att vi måste ha en lagstiftning, som det nu är verkar det vara hopplöst att få våra samiska kvarlevor återlämnade för återbegravning.

Ett argument från museerna är att man inte vet hur framtiden ser ut och att det skulle finnas behov att forska mer på kvarlevorna och då kanske med nya metoder. Men Orin Starn menar att det handlar om vem man frågar om vad som är viktigt, urfolken kanske inte ser det som det viktigaste att forska vidare.

 – Han har alldeles rätt, man har ju aldrig frågat samerna vad vill vi veta, vad vill vi att det ska forskas om, man har ju alltid forskat på sina egna premisser, säger Ros-Marie Huuva..

Lars Amréus håller med Ros-Marie och menar att forskningen har skett alldeles för ensidigt utifrån ett perspektiv och i avsaknad av dialog.

 –  Det tycker jag är oerhört trist, det är någonting som vi inte bör acceptera, vi bör försöka förstå varandra bättre för det är vägen framåt.

Amréus tillägger också att man från museernas sida tänker i ett långtidsperspektiv och att man inte bara frågar sig hur samlingarna fungerar idag, utan även hur kommande generationer kan tänkas vilja förhålla sig till de här samlingarna.

  – Det är viktigt att skynda långsamt och vara eftertänksam, tillåta tid för dialog och samtal och att man från båda håll lyssnar på varandra, säger Amréus.

 --  Jag tror jag utrycker det bäst med en suck, så här har det alltid varit, vi ska alltid vänta och det ska alltid skyndas långsamt när det gäller samiska frågor.

 

Dagen avslutades med en paneldebatt och där fick Willie Ermine, från First Nations University slutorden:

 – Jag säger grattis till Sverige för att ni börjat diskutera de här frågorna på allvar.

Thomas Sarri
thomas.sarri@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio och SVT är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.


Vuođđu min journalistihkas lea luohtehahttivuohta ja bealátkeahtesvuohta.Ruoŧa Rádio ja Ruoŧa TV leat sorjjasmeahttumat politihkalaš, oskkolaš, ruđalaš, almmolaš ja priváhta sierraberoštumiid ektui.


Läs mer om hur vi bedriver vårt arbete:
Loga eanet mo mii doaimmahat bargguideamet:

Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".